Sida:Mortensen Lagerlöf 1913.djvu/13

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

7
SELMA LAGERLÖF

Men sändes ett sådant barn, vars hela själ var mättad av sägner, över den mörka vinden in på handkammaren efter lin eller skorpor, då ilade de små fötterna, då kom det i flygande fart utför trappan genom förstugan och in i köket. Ty däruppe i mörkret hade det måst tänka på alla gamla historier, det hört om den elake brukspatronen på Fors, om honom, som gått i förbund med djävulen.»

Det finnes bland de gestalter hon sedan skapat en, vilken, om han också icke tillhör hennes yppersta, dock genom sin rastlösa, spelande inbillningskraft nästan förefaller som hennes fantasis alter ego. Petter Nord omskapar ständigt den gråa verkligheten till livslevande, rosenröda drömmar. Intet är omöjligt för honom.

Så har hennes barndom i själva verket förflutit i en sagovärld. Själv har hon känt sig som dessa stolta drömmars drottning och härskarinna. Mycket av denna känslotunga och stundom litet teatraliska romantik, som omsvävar särskilt hjältinnorna i Gösta Berlings saga, har säkerligen fått sin prägel från dessa flickårens drömmar.

Men ännu skulle det dröja många och långa år, innan Selma Lagerlöf blev den oförlikneliga sagoberätterskan. Mycket av det alltför översvallande och svulstiga — det finnes ännu tillräckligt därav i