10 Psalmen.
Klagopsalm öfver ogudaktigheten och laglösheten inom Israel.1Hvi står du, o Jehovah, på långt afstånd; Döljer dig i tider af trångmål?[1] 2De arma brinna af harm öfver den ogudaktiges högmod; De fångas i de anslag, som han utspinner.
3Ty den ogudaktige skryter af sin själs lusta, Och den roflystne vänder ryggen till och föraktar HERREN. 4Den ogudaktige säger i sitt högmod: »Han frågar ej derefter»; »Det finnes ingen Gud.» Det är summan af hans tankar.
5Sina vägar går han lika trygg alltid; Dina domar äro för honom ett himmelsvidt fjerran; Alla sina fiender blåser han på.[2] 6Han säger i sitt hjerta: »Jag skall icke vackla; Aldrig i tiden skall någon olycka hända mig.»[3]
7Hans mun är full af förbannelse, af bedrägeri och våld; Under hans tunga bor vedermöda och synd.[4] 8Han ligger i försåt i sina borgar, I sina gömslen, och mördar oskyldiga; Hans ögon speja efter de hjelplösa.
9Han ligger på lur i sitt gömsle såsom ett lejon i sin kula — På lur för att gripa den arme; Han griper den arme genom att locka honom i sitt nät.[5] 10Och slagna sjunka de hjelplöse till jorden, Falla genom hans öfvermakt. 11Sedan säger han i sitt hjerta: »Gud har förgätit det; Han har skylt sitt anlete för det; han ser det ej till evig tid.»[6]
12Stå upp, o Jehovah; upplyft din hand, o Gud, Och förgät ej de nödlidande. 13Hvarföre skall den ogudaktige få förakta Gud Och säga i sitt hjerta: »Du frågar ej derefter»?
14Du har sett det dock; ty du skådar eländet och jemmern För att taga saken i din hand. Den hjelplöse öfverlemnar sin sak åt dig, Den faderlöses hjelpare är du.[7] 15Krossa den ogudaktiges arm, Och hemsök de ondas ondska, till dess du icke finner henne mer![8]
16HERREN är konung alltid och evinnerligen: Hedningarne äro förgångna ur hans land.[9] 17De ödmjukas
