Intet utom dig[1] 3gifves för de heliga på jorden, Och de härliga, i hvilka jag hafver hela mitt behag.»
4Många äro deras afgudaeländen, som hafva utbytt dig emot en annan. Jag vill icke utgjuta deras dryckesoffer — af blod, Och icke taga deras namn på mina läppar. 5HERREN är min egolotts och min bägares del; Du, du gör min lott stor.[2]
6Ett ljufligt land har fallit på min lott; Ja, en arfslott glänser skönt mot mig.[3] 7Jag vill prisa HERREN, som har ledt mig med sitt råd; Äfven om nätterna mana mig dertill mina njurar.
8Jag hafver satt HERREN för mina ögon ständigt, Med honom vid min högra sida skall jag icke vackla.[4] 9Derföre fröjdar sig mitt hjerta och min ära[not 1] jublar; Och äfven mitt kött skall bo i trygghet.[5]
10Ty du skall icke gifva min själ till pris åt dödsriket, Icke låta din fromme tjenare se grafven.[6] 11Du skall lära mig att känna lifvets väg; Ditt anlete mättar mig med fröjd; Ljuflighet bor i din högra hand evinnerligen.[7]
- ↑ Ps. 73:25.
- ↑ Klag. 3:24.
- ↑ Rom. 8:17.
- ↑ Apg. 2:25 f.
- ↑ Ps. 31:8.
- ↑ Apg. 2:27; 13:35.
- ↑ Ps. 17:15; 21:7.
17 Psalmen.
Bön om räddning från Sauls våld med anledning af tilldragelsen i grottan 1 Sam. 24 eller 26.
1En bön af David.Hör, o Jehovah, på min rättfärdiga sak; Akta på mitt rop, Lyssna till min bön från läppar utan svek.[1] 2Låt min rätt utgå från ditt anlete; Dina ögon skåda allting på ett rätt sätt.[2]
3Du har pröfvat mitt hjerta med din nattliga mönstring, Du har smält mig i degeln, och finner intet. Jag tänkte: »Min mun skall icke samtycka[3] 4till menniskors gerningar.»[not 2] Genom dina läppars ord vaktade jag mig för våldsverkarens stigar. 5Mina steg hålla sig stadigt till dina stigar, Mina fotsteg vackla icke.[4]
- ↑ Ps. 18:21 f; 66:18.
- ↑ Ps. 43:1.
- ↑ Ps. 139:1; Jer. 17:10.
- ↑ Hjob 23:11 f.
