5Fåfänglighet tänker han, dä han ligger på sitt läger; Han gifver sig in på en väg, som ej är god; För det onda skyr han ej.[1]
⁎
6Jehovah, upp till himmelen sträcker sig din nåd, Ända till skyarne din trofasthet.[2] 7Din rättfärdighet är såsom Guds berg, Dina domar äro såsom det stora verldshafvet; Menniskor och boskap hjelper du, o Jehovah.[3]
8Huru dyrbar är din nåd, o Gud, Att menniskors barn få taga sin tillflykt under dina vingars skugga![4] 9De dricka i fulla drag af ditt hus’ must, Och med strömmen af dina ljufligheter vattnar du dem.[5] 10Ty hos dig är lifvets källa, Och i ditt ljus se vi ljus.[6]
11Bete din nåd allt framgent mot dem, som känna dig; Och din rättfärdighet mot de rättsinniga. 12Låt icke öfvermodets fot komma öfver mig, Och de ogudaktigas hand icke jaga mig bort. — 13Se, der ligga ogerningsmännen fallna! De äro störtade och förmå ej resa sig upp.
- ↑ Ords. 4:16; Mik. 2:1.
- ↑ Ps. 57:11; 108:5.
- ↑ Ps. 125:1, 2; 145:15, 16; UppB 19:2.
- ↑ Ps. 91:1 f.
- ↑ Ps. 23:5 f; 65:5.
- ↑ Jer. 2:13; 17:13.
37 Psalmen.
De ogudaktigas försvinnande lycka.
1Af David.Harmas ej öfver de ogudaktiga, Afundas icke dem, som göra det onda.[1] 2Ty såsom gräs så hastigt blifva de afskurna, Och såsom gröna örter förvissna de.[2]
3Förtrösta på HERREN och gör det goda, Bo i landet och beflita dig om trohet. 4Och haf din förnöjelse i HERREN, så skall han gifva dig allt hvad ditt hjerta önskar.
5Befall HERREN din väg Och förtrösta på honom, så skall han göra det.[3] 6Han skall låta din rättfärdighet framgå såsom solens ljus Och din rätt såsom middagsljuset.[4]
- ↑ Ps. 73:2 f; Ords. 24:19.
- ↑ Ps. 92:8; Jak. 1:10 f.
- ↑ Ps. 55:23; 1 Pet. 5:7.
- ↑ Ps. 97:11; 112:4.
