6Du, ja du, o Gud, har lyssnat till mina löften; Du har gifvit dem sin arfvedel igen, som frukta ditt namn. 7Lägg nya dagar till konungens dagar; Må hans år vara från slägte till slägte. 8Låt honom trona evigt inför Guds anlete; Skicka nåd och sanning, att de må bevara honom[1] 9Då vill jag lofsjunga ditt namn till evig tid För att betala mina löften alla mina dagar.
- ↑ 2 Sam. 7:16.
62 Psalmen.
Klagopsalm från Absalomska tiden.
1För sångmästaren; till Jeduthun, en psalm af David.2På Gud allena bidar i stillhet min själ; Från honom kommer min frälsning.[1] 3Han, blott han, är min klippa och min frälsning; Med honom till min borg skall jag icke länge vackla. — 4Huru länge skolen I rusa till anfall mot en enda, I alle, för att krossa honom Såsom »en lutande vägg», såsom »en kullstött mur»? 5Att störta honom från sin höjd, derom endast rådslå de, Under det de älska lögn: välsigna med sin mun, men förbanna i sitt hjerta. Selah.
6På Gud allena bida i stillhet, o min själ; Ty på honom hvilar mitt hopp. 7Han, blott han, är min klippa och min frälsning, Med honom till min borg skall jag icke vackla.[2] 8På Gud hvilar min frälsning och min ära; Min starka klippa och min tillflykt är hos Gud. 9Förtrösten på honom, o folk, i alla tider; Utgjuten för honom edert hjerta; Gud är vår tillflykt. Selah.
10En flägt allena äro menniskors barn, ett bländverk de högsta bland dem. På vågskålen stiga de i höjden lättare än en flägt alla tillsamman.[3] 11Förtrösten ej på orätt vinning och sätten icke eder tomma lit till rof; Växer eder makt och rikedom, fästen icke edert hjerta vid det.[4] 12En gång har Gud talat, Två gånger har jag detta hört: Att all makt tillhör Gud. 13Och hos dig, Herre, är nåd att finna; Ty du vedergäller hvar och en efter hans gerning.[5]
