Den här sidan har inte korrekturlästs
166PSALM 105.
PSALTAREN.

vid mina smorda, Och gören icke mina profeter något ondt». 16Och han kallade hungersnöd öfver jorden, Allt stöd af bröd sönderbröt han; 17Och han sände framför dem en man, Till träl vardt Joseph såld. 18De slogo lians fötter i fjettrar, I jern måste han ligga bunden: 19Till den stunden, då hans ord kom, Dä Herrens tal lät honom utgå luttrad.

20Då sände konungen och gaf honom lös, Landsherren sände och försatte honom i frihet. 21Han satte honom till en herre öfver sitt hus: Till att råda öfver hela hans egen- dom; 22Till att binda hans furstar efter sitt behag, Och till att lära hans äldste vishet. 23Och Israel kom till Egypten, Och Jakob blef en gäst i Chams land. 24Och han gjorde sitt folk mycket fruktsamt, Och lät det förökas starkare än dess fiender. 25Och han vände deras hjerta till att hata hans folk, Till att förgripa sig med arglist emot hans tjenare.

26Och han sände Moses sin tjenare, Och Aron, som han utvalt. 27De utförde hans mångahanda tecken bland dem, Och under i Chams land. {{vers|105|28Han sände mörker, så att det vardt mörkt,[not 1] Och de voro icke senfärdiga att lyda hans ord. 29Han förvandlade deras vatten i blod, Och dödade deras fiskar. 30Deras land hvimlade af grodor, Ända in i deras konungars gemak. 31Han sade, och flugor kommo, Och myggor i alla delar af deras land.

32Han gaf dem hagel i stället för regn, Flammande eld uppfylde deras land. 33Han nedslog deras vinträd och deras fikonträd, Och sönderslog alla träd inom deras gränser. 34Han sade, och gräshoppor kommo, Och gräs- hoppssvärmar utan tal. 35Och de uppåto allt gräs i deras land, Och de uppåto all frukt af deras jord. 360ch han slog allt förstfödt i deras land, Förstlingen af all deras kraft.

370ch han förde dem ut med silfver och guld, Och ingen stapplade på sina fötter i hans stammar. 38Egyptens folk gladde sig, då de utdrogo; Ty förskräckelse för dem hade fallit öfver det. 39Han utbredde en molnsky såsom

l6) [1] I7) [2] 20) [3] 93) [4] 24) [5] 2Ö) [6] 2?) [7] 37) [8] 39) [9]

  1. 1 Mos. 41:54.
  2. 1 Mos. 37:28.
  3. 1 Mos. 41:14 f.
  4. 1 Mos. 46:1 f.
  5. 2 Mos. 1:7, 12.
  6. 2 Mos. 3—6.
  7. 2 Mos. 7:1—12:32.
  8. 2 Mos. 12:35 f.
  9. 2 Mos. 13:21.
  1. Då mörker var den näst sista af de Egyptiska plågorna, så måste ordet här fattas i figurlig mening om alla dessa plågor tillsammans.