Sida:Napoleons officer 1919.djvu/156

Den här sidan har korrekturlästs

152

överraskning, när han fick veta vad det var fråga om.

»Rätt så, rätt så!» sade han.

»Jag vägrar att fungera som vittne, överste Berkeley», skrek lord Rufton. »Kom ihåg, att denna duell icke kan äga rum utan er medverkan och att jag gör er personligen ansvarig för vad som händer.»

Denne överste Berkeley tycktes emellerid vara en auktoritet i dylika frågor, ty han tog cigarren ur munnen och började utlägga lagen med sin egendomliga, släpande röst.

»Omständigheterna äro ovanliga, men ingalunda avvikande från gällande regler, mylord», sade han. Den ene av herrarna här har utdelat ett slag, den andre har mottagit det. Därmed är utgångspunkten given. Tid och villkor bero på den som begär upprättelse. Allt i sin ordning således! Han vill hava den här, i detta nu, tvärs över bordet. Han handlar inom ramen för sina rättigheter. Jag är beredd att övertaga ansvaret.

Det var nu ingenting mer att säga om den saken. Lord Rufton satte sig i ett hörn, dyster till mods, med rynkande ögonbryn och händerna djupt instuckna i byxfickorna. Överste Berkeley undersökte de båda pistolerna och lade dem mitt på bordet. Lord Dacre stod vid ena ändan, jag vid den andra med en åtta fot lång skiva av glänsande mahogny mellan oss. På mattan framför spiseln med ryggen vänd åt elden stod den långe översten med sin näsduk i vänstra han-