genom en småningom skeende sammanslutning af ursprungliga smärre samlingar, så uppkastade man naturligen flera frågor, som knyta sig till denna kodificering, såsom de förhållanden, under hvilka, samt de faser, hvarigenom hela detta stora sammelarbete fortgått.
Vi komma därvid att framkasta sådana frågor som hvar, när, af hvem, huru och i hvad ändamål har denna samling företagits, alldeles som vi uppkastade dylika frågor rörande författandet. Frågan, hvar det skett, kan besvaras tämligen oberoende af de öfriga. Dessa åter måste besvaras samtidigt under en beskrifning af motiverna till och förloppet vid kodificeringen.
Att den slutliga kodificeringen icke skett förrän inderna vandrat ur Pendjab och kommit in i Ganges-landet, kunna vi anse tämligen säkert. Den har med visshet fullbordats inom kretsen af det folkförbund, som vanligast uppträder under tvilling-benämningen Kuru-Pancāla, som med sannolikhet är namnet på en större komplex af i Rigveda förekommande delvis mot hvarandra fientligt uppträdande stammar.[1] Och det geografiska området för dessa folk var den berömda och heliga del af Madhyadeça (Midtlandet), som begränsades af de små floderna Sarasvati och Drshadvati samt Yamunäs öfre lopp.[2] Här, på det under hela den specifikt brahmanska vedatiden (Yajurvedas tid) så berömda och heligt ansedda Kurukshetra (Kuru-fältet), där gudarne sades och tänktes utföra sina offer icke mindre än brahmanerna, som själfva ansågo sig och sade sig vara gudar, här, hvarifrån hela den brahmanska kulturen i sin specifika och karaktäristiska gestalt ledt sitt ursprung och sedan med betvingande makt spridt sig öfver hela Indien, här där Yajurveda, detta det mest specifika verk af den brahmanska religionen och kulturen i dess mest förunderliga nära den religiösa idiotismen stående yttringar, och brahmanernas och de flesta vediska heliga litteraturverk uppstått — här var det sannolikt också som Rigvedas kodificering afslutades. Om vi säga, att denna skett ungefär från och med 1200 till och med 1000 före vår tidräkning, så är denna tidsbestämning endast gjord i
- ↑ Det förtjänar att nämnas, att det sagostoff, at hvilket den stora episka dikten Mahābhārata är uppbyggd, är att förlägga till samma område och egentligen är identiskt med de halft mytiska, halft historiska händelser, hvaraf flera spår möta i vēda och brāhmana-litteraturen.
- ↑ I Mahābhārata äro de förnämsta orterna, omkring hvilka händelserna förlöpa de i samma trakt befintliga orterna Hastinapura (vid Ganges öfre lopp), söder därom (vid Yamunā) Indraprastha, vidare Kṛshnapura, Kāmpila.
