Den här sidan har korrekturlästs
330
karl ferdinand johansson.
- beskrifvit. Men redan då utvecklade sig hos de den religiösa kulten uppehållande prästsläkterna bruket att bevara och fortplanta de diktade hymnerna. Ofta torde äfven under denna period en redan vid ett offer använd hymn sedan kommit att användas om igen vid liknande tillfällen, d. v. s. behofvet att bevara och fortplanta en gång diktade hymner gaf upphof till inom hvarje släkt eller kultområde småningom uppkommande samling af hymner. Kort sagdt, ett i en viss släkt eller viss krets af släkter uppkommet och fortplantadt hymnmaterial blef — för att använda en bild från nyare tiders rituella förhållanden — en ständigt fortplantad evangelie- (motsvarande hotar-hymnerna) och psalm- (motsv. udgātar-hymnerna) bok, som alltjämt kunde få nya tillökningar i material. Vi ha sålunda att föreställa oss, att det inom hvarje rishi-familj fanns och fortplantades en sådan samling ungefär som hvar och en af de s. k. familjeböckerna (I, 51), II–VII, därmed ej sagdt, att hvarje boks hymner voro ordnade så som de nu föreligga, än mindre att de nämda böckerna ännu voro ordnade sins emellan till en kodex.
- Inom hvarje familj torde det ursprungligen ej funnits någon mera begränsad skillnad mellan hotar- och udgātar-präster, utan de torde ha kunnat tjänstgöra för hvarandra, således också ega kännedom om både recitations- och sång-materialet och -tekniken. Men småningom uppstod en bestämd afgränsning af en mycket noga rituellt bestämd grupp, nämligen hymnerna till Soma pavavāna, hvilka till form som innehåll äro ytterst lika. Tydligen voro de bestämda för udgātar-prästerna eller sāman-sångarne, men utaf en mera specifik art än sāmanas i allmänhet, hvarför de afskildes till en grupp, som endast udgātar-prästerna behöfde befatta sig med att lära, således ej behöfde ntgöra en onödig barlast för hotar-prästernas minne. Så uppstodo och funnos, troligen innan någon Rigveda-samhitā ännu var påbörjad, inom hvarje prastfamilj eller de förnämsta bland dem två afgränsade grupper af hymnmaterial: 1. hotar- och udgātar-hymnerna i allmänhet; 2. det speciella slag af udgātar-hymner, som voro ägnade Soma pavamāna med en från andra sāmanas skild ritual.
- Första steget till en Samhitā af de sarskilda familjeböckerna II (eller I, 51)–VII, d. v. s. de särskilda familjernas hymnmaterial, är svårt att historiskt motivera. Denna hopfogning af de olika familjernas smärre samlingar till en Samhitā II–VII måste, som Ludwig säger, ha utgått från ett beslut hos dem, som föranstaltade
