Den här sidan har korrekturlästs

118

stego i båten; två hade skiljt sig från honom under flykten. Med den qvarblifna åran samt en gevärskolf kafvade man sig nu utom skotthåll och låg sedan en god stund stilla, for att invänta de begge borttappade soldaterne; men då desse icke hördes af, fortsattes den obeqväma rodden till en holme, der en not var utspänd. Af noten togs tågen; den enda ahl, som växte vid stranden, nedhöggs och blef mast; fyra af manskapets pelsar häftades samman till segel; åran begagnades till styre. Så utrustade gingo flyktingarne till sjös, för att komma till kanonjollen eller flottan. Det var dock föga sannolikt att de med lifvet skulle hinna dit. Half storm, stark sjögång, nästan motvind, hvarföre mångfaldiga vändningar måste göras, då vattnet rusade in i båten, som dessutom var läck, så att två man, hvilka skiftesvis aflöste hvarandra, oupphörligt voro sysselsatte att ösa vatten med hattarna: det var mödor, som uttömde deras yttersta krafter, medan döden hvarje ögonblick sväfvade öfver deras hufvuden och vågen öppnade sina afgrunder för att begrafva deras lik. Efter tvänne dygns seglats, under oafbrutna ansträngningar och öfverhängande lifsfara, fingo de ändtligen jollen i sigte. ”Vi äro räddade!” utbrast Fältväbeln. Det var också hög tid, om eljest räddning skulle bli möjlig; ty redan tröttnade deras öfverdrifvet tillitade krafter och förtviflans likgiltighet började innästla sig i deras håg. Kanonjollen lade ut emot dem så fort den hann: man anade der, hvilka desse sällsamme seglare voro; ty de två man, som vid flykten från bakhållet vid landsvägen, skiljt sig från de öfriga, hade, medan desse kämpade mot böljor och vindar, sökt sig fram en annan väg till jollen, och underrättat sina landsmän der om förloppet. Genomblötte, uttröttade och utvakade gingo flyktingarne ombord på den säkrare och beqvämligare farkosten. Hvila var nu deras första behof; sömn blef deras första förrättning. De insomnade så tungt, att de ej vaknade förr, än vid tillropet från Amphion, dit jollen under tiden styrde kosan. Konungen sjelf stod på däck och afbidade otåligt