230
och Klara, likaledes behandlat på ett mönstergilt sätt. Ett tredje större verk, operan Ryno, hann Brendler ej fullborda före sin död. Kronprins Oskar (Oskar I) utförde det återstående, så att operan kunde givas d. 16 maj 1834. Verket uppfördes sedan 20 gånger intill år 1838. Brendlers musik ansluter sig närmast till den tyska romantiska skolan sådan denna framträdde i Spohrs personlighet. Samma Mozartska formrenhet som hos Spohr visade även Brendlers tonalster. Särskilt som dramatisk tonsättare visade Brendler en avgjord begåvning.
|
F. F. E. Brendler föddes i Dresden d. 4 nov. 1800. Kom redan i sin tidigaste barndom till Stockholm, där fadern var anställd som flöjtist i hovkapellet. Brendler lärde sig som ung traktera flöjten och uppträdde ej sällan offentligt på konserter. Bestämd för handelsyrket, erhöll han plats på ett handelskontor i Visby, där han kvarstod till 1823, då han åter kom till Stockholm och biträdde som flöjtist i Harmoniska sällskapets orkester. Han började nu flitigt studera musikteori och komposition. År 1829 fick han i uppdrag att arrangera musiken till Dahlgrens fars Ulla Vinblads födelsedag. Död d. 16 aug. 1831. |
Bland operans sångkrafter intog särskilt Carl Crælius en bemärkt plats. Han var född 1773 och hade anställning som aktör och sångare vid kgl. teatern 1795—1806. Med understöd av teaterns medel reste han år 1802 ut till Tyskland och Italien för att förkovra sig i sångkonsten. I början av sin färd gav han konserter i Leipzig, Berlin m. fl. städer och vann redan då mycket beröm för sin sköna tenorstämma och “sin färdighet i löpningar“. Efter samvetsgranna studier i Italien for han tillbaka över Tyskland. Hans röst hade då betydligt vunnit i
