omöjligt, att vissa element i sarkoden, hvaraf de hufvudsakligen bestå, kunna utbildas till nerver begåfvade med denna särskilda känslighet.
Då vi söka de grader, hvilka ett organ under sin fulländning genomgått, böra vi taga i betraktande uteslutande dess stamfäder i rät linie; men detta är knappt någonsin möjligt och vi tvingas att fästa oss vid andra arter och slägten af samma grupp, det är vid sidoslägtingarna, som härstamma från samma stamform, för att se, hvilka grader äro möjliga och om några lägre former hafva gått i arf i oförändradt eller föga förändradt tillstånd. Men organets utbildning i skilda klasser kan äfven sprida något ljus öfver de stadier, genom hvilka det har blifvit fulländadt hos en viss art.
Det enklaste organ som kan kallas ett öga består af en synnerv omgifven af pigmentceller och betäckt med genomskinlig hud, men utan lins eller någon ljusbrytande kropp. Enligt M. Jourdain kunna vi likväl gå ett steg djupare och finna samlingar af pigmentceller uppenbarligen tjenande såsom synorgan, men utan någon nerv och hvilande helt enkelt i sarkodmassan. Ögon af sådan enkel bygnad äro icke mäktiga af bestämdt seende och tjena blott att skilja ljus från mörker. Hos vissa sjöstjernor finnas små intryckningar i pigmentlagret omkring synnerven, hvilka äro fylda med en genomskinlig gelatinös massa med en framskjutande konvex yta likasom hornhinnan hos de högre djuren. Den ofvan anförde författaren, som har lemnat dessa uppgifter, antager att denna anordning icke tjenar till att åstadkomma en bild utan blott att koncentrera ljusstrålarna och göra ljusförnimmelsen så mycket lättare. I denna ljusstrålarnas koncentrering finna vi det första och aldra vigtigaste steget framåt till ett verkligt öga; ty vi behöfva blott sätta synnervens nakna ända, som hos några de lägre djuren ligger djupt dold inuti kroppen och hos andra nära dess yta, på behörigt afstånd från den koncentrerande apparaten, och en verklig bild aftecknas på synnerven.
I leddjurens stora klass kunna vi utgå från en synnerv helt enkelt beklädd med pigment, som stundom bildar en pupill, men utan lins eller annan optisk inrättning. Angående insekterna känner man numera, att de talrika facetterna på hornhinnan hos det stora sammansatta ögat bilda verkliga linser och att konerna innesluta egendomligt modifierade nervtrådar. Men dessa organer äro så olikartade hos klassen Articulata, att Müller fordom uppstälde tre stora klasser af sammansatta ögon med sju underafdelningar, jemte en fjerde stor klass af aggregerade enkla ögon.
