Sida:Om arternas uppkomst.djvu/225

Den här sidan har korrekturlästs
213

ÅTTONDE KAPITLET.




Bastardbildning.


Skilnad emellan ofruktsamhet vid första kroaseringen och hos bastarder. — Ofruktsamheten till graden föränderlig, icke allmän, förökad genom kroasering emellan nära slägtingar, förminskad genom domesticering. — Lagar för bastarders ofruktsamhet. — Ofruktsamhet är ingen särskild egenskap utan sammanfaller med andra afvikelser. — Förökas icke genom naturligt urval. — Orsaker till ofruktsamhet vid första kroaseringen och hos bastarder. — Jemförelse emellan verkningarna af förändrade lefnadsförhållanden och af kroasering. — Dimorfism och trimorfism. — Fruktsamhet vid varieteters kroasering och hos mestiser icke allmän. — Bastarder och mestiser jemförda utan afseende på deras fruktsamhet. — Sammanfattning.


Den ibland naturforskare allmänt gängse meningen är att arter vid kroasering blifvit begåfvade med ofruktsamhet för att förekomma deras sammanblandning. Denna åsigt tyckes visserligen först vara i hög grad sannolik, ty arter inom samma trakt kunde svårligen hållas skilda, om fri kroasering vore möjlig. Detta ämne är på många sätt af vigt för oss, isynnerhet som arternas ofruktsamhet då de först kroaseras och ofruktsamheten hos deras bastarder icke kan hafva blifvit förvärfvad genom ett fortsatt bibehållande af successiva gynsamma grader af ofruktsamhet. Den sammanfaller, såsom jag hoppas kunna visa, med afvikelser i reproduktionssystemet hos stamarten, och är hvarken en särskild förvärfvad eller förlänad egenskap.

Vid behandlingen af detta ämne hafva två klasser af fakta i allmänhet blifvit sammanblandade, hvilka i grund och botten äro vidt skilda från hvarandra, nämligen ofruktsamheten vid två arters första kroasering och ofruktsamheten hos deras bastarder.

Rena arter hafva naturligtvis sina reproduktionsorganer i ett fullkomligt tillstånd och dock lemna de vid kroasering ringa eller