Sida:Om arternas uppkomst.djvu/234

Den här sidan har korrekturlästs
222
om arternas uppkomst.

annat slägte, Silene, i hvilket de mest ihärdiga ansträngningar icke hafva lyckats att emellan ytterst beslägtade arter åstadkomma en enda bastard. Till och med inom samma slägte träffa vi på samma olikhet; de många arterna af Nicotiana (tobak) hafva till exempel blifvit i vida större skala kroaserade än arterna af något annat slägte, men Gärtner har funnit, att N. acuminata, som icke är någon särdeles afvikande art, envist emotstod alla befruktningsförsök, så att den icke kunde befrukta, ej heller befruktas af åtta andra arter af slägtet Nicotiana. Många analoga fakta kunde anföras.

Ännu har ingen kunnat bestämma, hvad slags eller hvilken grad af olikhet i någon upptäckbar karakter är tillräcklig att förhindra två arters kroasering. Man kan visa, att arter kunna kroaseras, hvilka äro helt olika i sitt lefnadssätt och allmänna utseende, och som hafva starkt utpräglade skiljaktigheter i hvarje blomdel, till och med i frömjölet, i frukten och i hjertbladen. Ettåriga och fleråriga örter, träd med affallande blad och träd som äro gröna hela året om, växter som bebo skilda orter och äro tjenliga för helt olika klimat kunna ofta med lätthet kroaseras.

Med ömsesidig kroasering emellan två arter menar jag sådana fall, som då till exempel en hingst först kroaseras med en åsnehona och sedan en åsnehanne med ett sto: dessa två arter kunna då sägas blifvit ömsesidigt kroaserade. I lättheten att åstadkomma ömsesidig kroasering finnes ofta den största möjliga olikhet. Sådana fall äro särdeles vigtiga, ty de bevisa, att förmågan af kroasering hos två arter ofta är fullkomligt oberoende af deras systematiska slägtskap eller af hvarje olikhet i hela deras organisation med undantag af reproduktionsorganerna. Olikheten i resultat vid ömsesidig kroasering emellan två arter var för längesedan observerad af Kölreuter. Vi skola anföra ett exempel; Mirabilis jalapa kan med lätthet befruktas med frömjöl från M. longiflora och de på sådant sätt uppkomna bastarderna äro ganska fruktsamma; men Kölreuter försökte mer än tvåhundra gånger under åtta års tid att befrukta M. longiflora med frömjöl af M. jalapa, men utan resultat. Några andra lika slående exempel kunde gifvas och Thuret har observerat samma förhållande med några sjöväxter. Gärtner fann vidare, att denna olikhet i lättheten att åstadkomma ömsesidig kroasering i mindre grad är ytterst vanlig. Han har iakttagit den äfven emellan mycket beslägtade former, såsom Matthiola annua och glabra, hvilka många botanister upptaga blott såsom varieteter. Det är också ett anmärkningsvärdt förhållande, att fruktsamheten hos bastarder som uppkommit genom