Sida:Om arternas uppkomst.djvu/237

Den här sidan har korrekturlästs
225
bastardbildning.

andra sidan kunna beslägtade arter och varieteter af samma art i allmänhet men icke ovilkorligen ympas i hvarandra med lätthet. Men denna förmåga är såsom vid bastardbildning ingalunda absolut beroende af systematisk slägtskap. Ehuru många skilda arter inom samma familj hafva blifvit ympade tillsammans, lyckas ympningen i andra fall icke med arter af samma slägte. Päronet kan vida lättare inympas på qvittenträd, som upptages såsom särskildt slägte, än på äppelträd, som tillhör samma slägte. Till och med olika varieteter af päronet slå an med olika grad af lätthet på qvittenträd och på samma sätt förhålla sig olika varieteter af aprikos och persika emot vissa plommonvarieteter.

Gärtner fann stundom en medfödd olikhet hos individerna af två arter vid kroasering och samma förhållande tror Sageret äfven ega rum med olika individer af samma två arter, då de ympas tillsammans. Vid ömsesidig kroasering är lättheten att åstadkomma förening ofta långt ifrån lika och så är stundom äfven förhållandet vid ympning; de vanliga krusbären till exempel kunna icke inympas på vinbär, hvaremot vinbären, ehuru med någon svårighet, slå an på krusbärsbuskar.

Vi hafva sett, att bastarders ofruktsamhet, hvilka hafva sina reproduktionsorganer i ett ofullkomligt tillstånd, är ett fall som bör skiljas ifrån svårigheten att sammanpara två rena arter med fullkomliga reproduktionsorganer, men dessa två skilda fall gå till en viss grad parallelt. Något analogt förekommer äfven vid ympning. Thouin fann, att tre arter af Robinia, hvilka på sina egna rötter lätt satte frö och som utan synnerlig svårighet läto ympa sig på en annan art, genom ympningen blefvo ofruktsamma. Vissa arter af Sorbus lemnade deremot efter inympning på andra arter dubbelt så mycket frukt som på sina egna rötter. Detta senare faktum påminner oss om de utomordentliga Hippeastrum, Passiflora m. fl. hvilka sätta vida mera frön då de befruktas med frömjöl af en skild art, än om de befruktas med frömjöl från samma stånd.

Vi se sålunda, att, ehuru det finnes en stor och tydlig skilnad emellan inympade stammars blotta adhesion och föreningen emellan hanliga och honliga element vid reproduktionsakten, dock en viss grad af parallelism eger rum emellan resultaten vid ympning och kroasering af skilda arter. Och då vi måste betrakta de egendomliga och invecklade lagarna för den olika lätthet med hvilken träd kunna inympas på hvarandra såsom sammanfallande med okända skiljaktigheter i deras vegetativa system,

Darwin, Om arternas uppkomst.15