Sida:Om arternas uppkomst.djvu/245

Den här sidan har korrekturlästs
233
bastardbildning.
Dimorfism och trimorfism.


Detta ämne bör här i korthet behandlas och vi skola finna att det sprider något ljus öfver bastardbildningen. Flera växter, som höra till skilda ordningar, förete två former, hvilka finnas i nästan lika antal och skilja sig i ingenting annat än i sina reproduktionsorganer; den ena formen har en lång pistill med korta ståndare, den andra en kort pistill med långa ståndare och bådas pollenkorn äro af olika storlek. Af de trimorfa växterna finnas tre former, som likaledes skilja sig i pistillernas och ståndarnas längd, i pollenkornens storlek och färg och i några andra hänseenden; och då hvar och en af de tre formerna hafva två slags ståndare, finnas inalles sex slags ståndare och tre slags pistiller. Dessa organers längd stå i sådant förhållande till hvarandra, att hos två af formerna hälften af ståndarna hafva samma höjd som märket i den tredje. Nu har jag visat, och resultatet har bekräftats af andra iakttagare, att för att fullkomlig fruktsamhet skall inträffa det är nödvändigt, att märket af den ena formen befruktas med frömjöl från ståndarna af motsvarande höjd i den andra formen. I dimorfa arter äro derföre två parningar, som kunna kallas legitima, fullt fruktsamma, och två, som kunna kallas illegitima, äro mer eller mindre ofruktsamma. I de trimorfa arterna äro sex parningar legitima eller fullt fruktsamma och tolf äro illegitima eller mer eller mindre ofruktsamma.

Den ofruktsamhet, som kan iakttagas hos flera dimorfa och trimorfa växter vid illegitim befruktning, det är med frömjöl från ståndare, som i höjd icke motsvara pistillen, är mycket olika till graden ända upp till absolut och ytterlig ofruktsamhet; på samma sätt som förhållandet är vid kroasering af skilda arter. Liksom graden af ofruktsamhet i det senare fallet till betydlig del beror på mer eller mindre gynsamma lefnadsförhållanden, så har, såsom jag har funnit, dessa äfven inflytande på ofruktsamheten vid illegitima befruktningar. Det är väl bekant, att om frömjöl af en skild art försättes på en blommas märke och dennas eget frömjöl sedermera äfven efter en ansenlig tids förlopp bringas i beröring med samma märke, det senares verkan har en sådan öfvervigt öfver det förras, att det i allmänhet tillintetgör dess verkningar; förhållandet är detsamma med frömjölet i de olika formerna af samma art, ty det legitima frömjölet har stor öfvervigt öfver det illegitima, om båda bringas i beröring med samma märke. Jag öfvertygade mig härom genom att befrukta flera blommor