Sida:Om arternas uppkomst.djvu/35

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
25
arternas förändring i kulturtillståndet.

och omdöme att blifva utmärkt i detta fack. Är han i besittning af dessa egenskaper, studerar sitt ämne i åratal och egnar deråt hela sin lefnad med oböjlig ihärdighet, då skall han vinna goda resultat och åstadkomma stora förbättringar; saknar han åter en af dessa egenskaper, så skall han säkerligen misslyckas. Få personer hafva väl en föreställning om, hvilken grad af naturlig begåfning och huru mångårig öfning behöfves för att blifva blott en skicklig dufamatör.

Samma grundsatser följas i trädgårdsodlingen, men förändringarna uppträda ofta hastigare. Dock lär väl ingen tro, att våra ädlaste trädgårdsalster hafva uppstått omedelbarligen ur de vilda urformerna endast genom obetydliga variationer. I några fall kunna vi bevisa, att detta icke är förhållandet, då noggranna anteckningar blifvit förda, men för att gifva ett slående exempel derpå kunna vi åberopa krusbären, som ständigt tilltaga i storlek. Hos många praktväxter varseblifva vi en märkbar förädling, om vi jemföra deras blommor i våra dagar med afbildningar deraf, som äro gjorda för 20 à 30 år sedan. Då en växtras en gång är väl utbildad, utsöker odlaren icke de bästa exemplaren, utan aflägsnar ur sängarna blott de så kallade ”rogues” d. v. s. de som mest afvika från den egendomliga formen. Vid djurafvel eger samma urval äfven rum, ty hvem skulle så illa sköta sina djur, att han använde de sämsta till afvel.

Hos växterna gifves det äfven ett annat medel att iakttaga urvalets accumulativa verkningar, nämligen att jemföra blommornas olikhet hos varieteterna af en art i en blomsterträdgård, att jemföra olikheten i blad, frukthylsor, rotknölar eller andra delar i köksträdgården med olikheterna hos blommorna af samma varieteter, och olikheterna hos frukterna af en arts varieteter i fruktträdgården med blommornas och bladens karakterer i samma varietetsserie. Huru olika äro icke bladen hos våra kålsorter, och dock äro deras blommor så lika! Å andra sidan, huru olika äro icke penséernas blommor, under det att bladen bibehålla samma form! frukterna af våra krusbärssorter, huru olika äro icke de till form, färg, storlek och hårighet, under det att blott helt obetydliga olikheter kunna iakttagas hos blommorna! Härmed vill jag icke säga, att varieteterna i ett hänseende äro väsentligt skilda och i ett annat alldeles icke: detta händer väl sällan och kanske aldrig. Lagarna för organernas ömsesidiga beroende, hvilkas vigt aldrig får förbises, skola alltid föranleda några olikheter, men i allmänhet kan jag icke hysa något tvifvel om, att ett fortsatt urval af obetydliga