Sida:Om arternas uppkomst.djvu/399

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
387
rekapitulation och slut.

innan de lägsta bäddarna af de cambriska lagren afsattes, hvarföre finna vi icke under detta system stora hopar af lager belastade med qvarlefvor af stamfäderna till de cambriska fossilierna? Ty enligt teorien måste sådana lager någonstädes afsatts i dessa gamla ytterligt okända perioder i jordens historia.

Jag kan besvara dessa frågor och invändningar blott med antagandet att den geologiska urkunden är långt mer ofullständig än de flesta geologer tro. Antalet af exemplar i alla våra museer är så godt som ingenting i jemförelse med de tallösa arter hvilka helt säkert existerat. Stamformen till två eller flera arter skulle icke vara i alla sina karakterer en direkt mellanform emellan dess modifierade afkomlingar, icke mer än klippdufvan är direkt intermediär i kräfva och stjert emellan dess afkomlingar påfågeldufvan och kroppdufvan. Vi äro ur stånd att igenkänna en art såsom stamfader till en annan modifierad art, om vi skulle undersöka båda aldrig så noga, så länge vi icke ega alla mellanformer, och på grund af ofullständigheten i den geologiska urkunden hafva vi icke rätt att vänta oss finna så många föreningslänkar. Om två eller tre eller till och med flera föreningslänkar upptäcktes, skulle de helt enkelt upptagas såsom lika många nya arter, isynnerhet om de funnos i olika geologiska formationer, deras olikheter må vara aldrig så små. Talrika nu existerande tvifvelaktiga former kunde nämnas, som sannolikt äro varieteter, men hvem kan påstå att i framtiden så många fossila länkar kunna upptäckas, att naturforskarna skola vara i stånd att afgöra huruvida dessa tvifvelaktiga former böra eller icke böra kallas varieteter. Blott en liten del af jorden har blifvit geologiskt undersökt; blott af vissa klasser kunna organiska varelser bevaras i fossilt tillstånd åtminstone i något större antal. Många arter då de en gång äro bildade undergå icke vidare några förändringar och dö ut utan att lemna några modifierade afkomlingar; och de perioder, under hvilka arterna hafva undergått modifikation, ehuru de äro långa beräknade efter år, hafva sannolikt varit korta i jemförelse med de perioder under hvilka de hafva behållit samma form. Det är de dominerande och vidt utbredda formerna som variera mest och oftast och varieteter äro ofta först lokala — två orsaker som göra upptäckten af mellanformer i någon formation mindre sannolik. Lokala varieteter sprida sig icke i andra och aflägsna områden förr än de blifvit ansenligt modifierade och förädlade; och då de hafva spridt sig och upptäckas i en geologisk formation, skola de synas som oförmodadt skapade der, och de skola helt enkelt upptagas som nya arter. De flesta formationer hafva blifvit samlade med afbrott; och deras