Sida:Personne Svenska teatern 1.djvu/223

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
219

att fabricera tonmålningar af krassaste slag såsom bataljer och oväder, "Jerikos förstöring", "Indiansk risstampning", med mera dylikt. Att han särskildt med sistnämnda talang förstod att knipa publiken, finner man af Bellmans hyllningssång 1786 efter en orgelkonsert i Maria kyrka:

"Abbe Vogler! när du rör
orgelverkets gudadunder,
örat med förvirring hör
skrålet ur Tartarens grunder:
Svalgets stormar, språk och brand,
hissnad, jämmer, ångst och fasa
i de vreda toner rasa,
som framrusa ur din hand.
 
Men vid dina milda slag,
när du saligheten målar,
evighetens klara dag
förs på morgonrodnans strålar;
under himlarösters ljud
ögat tåras, känslan lider,
bröstet suckar, blodet strider
hjärtat fröjdar sig i Gud."

I Gustaf Adolfs parti alternerade Stenborg och Karsten, och mamsell Stading utförde Ebba Brahe. Fru Müller var änkedrottningen, fru Augusti Märta Banér, Ebbas förtrogna, och Jakob de la Gardie framställdes af den unge sångaren Fernstedt. Den präktige färjkarlen på Öland spelades af de Broen, hans dotter af Inga Åberg, hennes fästman af Savenius och en småländsk ryttare af Lalin d. y. I baletterna dansade herrar Marcadet och