Sida:Personne Svenska teatern 8.djvu/53

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
47

Året 1839 började bra för Emilie Högquist. Strax på nyåret kunde dagspressen meddela, att hon vunnit högsta vinsten på Lübeckska lotteriet med 30,000 mark, hvilket bekräftades af lotteriets härvarande kommissionär, och satte henne i stånd att under sommaren företaga sin tredje resa till Paris. 2 januari spelade hon i »Familjen Riquebourg», där hon sedan gammalt var gärna sedd af publiken, och dagen därpå vann hon två nya framgångar. Nils Almlöf hade då sin recett, som samlat fullt hus, trots 50 procents förhöjning af biljettprisen. Den inleddes med en enaktskomedi »Brudslöjan», ett hastigt öfvergående kärleksgnabb mellan ett par älskande, som blef någorlunda drägligt genom Högquists högst behagliga och naiva framställning. Hennes motspelare var recettagaren. Det lilla stycket var sammanskrifvet af den framstående österrikiska hofskådespelerskan och författarinnan till ett sextiotal teaterpjäser Johanna Franul von Weissenthurm.Anm Därefter gafs f. f. g. Friedrich Halms (friherre von Münch-Bellinghausen) dramatiska femaktsdikt »Griselda» i Nils Arfvidssons fria öfversättning. Den hvilar på en medeltida folksaga, som författaren sammanflätat med sagan om kung Artus och riddarna af Runda bordet. Artus' gemål var den för sin skönhet och sin behagsjuka så ryktbara Ginevra. Arbetet uppfördes f. f. g. 1835 på Burgteatern, skänkte diktaren hans första lager och tillvann sig obetingadt åskådarnas beundran genom sin utmärkta teknik och den poetiska fläkt, som genomströmmar dikten. Intrigen är i korthet, att Percival af Wales, en riddare af Runda bordet efter lång frånvaro kommer tillbaka