fallet i Brasilien och på Cuba, hvarest sockerkulturen otvifvelaktigt med hvarje år tilltager. Äfven på ö'n Mau- ritius har sannolikt föil. år skördats mer än året förut, då 720,000 centner erhöllos. Sockret från Ostindiens fasta land, äfvensom från Engelska besittningarna, er- lägger i England ännu den högre tullen af 32 sk., medan Engelsk-Westindisk maskovad betalar blott 24 sk. per centner. Man hoppas, att vid nästa Parla- ments-session skall beslutas en nedsättning i förstnäm- de tullafgift; hvilket måste betydligen upphjelpa Ost- indiska sockel kulluren. — Socker-utförseln från ring- land var år i8j5 något större, än de två nästföregå- ende åren, neml. 36o,ooo centner i raffineradt till- stånd, hvaraf ungefär hälften gick till norra Tyskland och det öfriga till Medelhafvet, hvarest det Franska sockret, i följd af ulförsels-premiels nedsättning, cir- kulerar mindre än förr. Sockrets värde i England skall alltid hafva en icke ringa inflytelse på denna ar- tikels pris å fasta landet, änskönt öfverskoltet af En- gelska importen icke är stort, och de främmande ko- loniernas produkt för det mesta går direkte till fasta landet. — Efter som det för närvarande förhåller sig med denna artikel i Europa, torde det vara möjligt, att prisen icke gå lägre under de första månaderna af året; men oki nuvarande pris skola kunna bibe- hålla sig under andra balfåret, då tillförsel inträffar i mängd, är ganska tvifvelaktigt; vi antaga, att de småningom skola falla. ■—■ Blott i England äro nu tolalförråden af socker väsentligt mindre, än vid ut- gången af de 2:ne föregående åren; men, i det hela taget, äro de visserligen ovanligt små, emedan de ej förslå till fulla 2 månaders förbrukning. På andra ställen äro ock förråden mindre, t. ex. i Petersburg 210,000 mot 240,000 centner i slutet af December 1834, i Bremen 10,000 mot 20,000 centner samma år, i Havre 10,000 fat Wcslindisk maskovad mot 13,000 dito år 1834: och så väl i hamnarna vid Medelhaf- vet, som äfven i inre Tyskland, skall likaledes vara mindre tillgång på socker, än förra vintern.
Öresunds-lista. Från och med den 12 till och med den 14 Febr. har ej
något fartyg passerat med destination till eller från Sverige. Den 15 om morgonen var vinden NW. i Sundet.
NORRSKA UNDERRÄTTELSER. Stor t ii in g et.
Christiania den 20 Febr. Det af Representanten Kapiten Foss uti sammankomsten den 5 ingifna for- slag rörande de åtgärder Slor-Thingel ansågs bör.i vidtaga i anledning af Hans Maj:t Konungens tal vid delsammas öppnande m. m. (den såkallade adress-sa- ken) bfef i går afgjordt, på det sätt, att den lill för- slagets handläggning nedsatta särskilta Kommittés hem- ställan, som gick derpå ut, att saken skulle ofverlem- nas till handläggning af en Kommille', afslogs med 85 röster mot 11, och alt, med g5 röster emot en enda, det beslut fattades, att Kongl. Maj:ts öppna bref lill Herr Stats-Rådet Gollett, det Kongl. talet och berättel- sen rörande Rikets tillstånd, skulle läggas till proto- kollet. Antalet af nuvarande Stor-Things ledamöter utgör 96.
Stats-Rådet Sibbern infann sig uti Stor-Thinget för att till detsamma öfverlemna åtskilliga Kongl. Maj:ts Nådiga Propositioner, hvaribland den rörande bestäm- mandet af Rikets infägter och utgifter under de näst- följande 3:ne åren, samt den angående Civil-Statens löne-reglering.
UTRIKES UNDERRÄTTELSER.
Frankrike. Journal des Débats för den 7 Febr. innehåller, un- der föregående dagens datum, följande artikel rörande ränle-nedsältningsfrågan:
Denna morgon har en ny omröstning i Deputerade- Kammaien bekräftat utgången af den, som i går ägde rum. Hr Gouins proposition har med stor plu- ralitet blifvit till pröfning upptagen. På båda sidor har man högt förkastat hvarje medelväg, hvarje för syns skull ingången återförening, och man har deri, efter vår tanka, gjort rätt. En af medlidande moti- verad omröstning skulle lika litet anstått Ministeren, som en af ett återtagande föranledd omröstning skulle anstått Kammaren. Man valde då en alldeles ny väg. Man måste, vid detta tillfälle, gå till djupet af saken, och tala ett öppet språk med hvarannan.
Man är nu således sysselsatt att bilda en ny Minister. Vi hoppas visserligen alt det förflutna årets sorgliga skådespel af vacklande och obestämdhet icke skall ännu en gång förnyas, och att de, som hafva haft nog mod att störta Ministeren, äfven skola äga nog mod att fylla dess plats. Det är en pligt, som åläg- ges dem af äran; det är en sträng förbindelse, som de åtagit sig inför Konungen, inför Kammaren, inför Fosterlandet. Kammaren kan icke förlora fjorton dagar med att åse bildandet af en Minister; Konun- gamaklen måste nödvändigt omgifvas af ansvariga rådgifvare. Landets intressen, dess värdighet, ja, till och med dess trygghet, lida alltför mycket af dessa länga interregna, och de undertryckta, men ej kufvade, låga passionerna skola innan kort resa sina hufvuden. Nu är icke rätta ögonblicket att ursägta sig med sin ringa ärelystnad, när man haft ärelystnad nog atl vilja störta en Minister, och när man lyckats deri. Man måste känna sig i stånd alt styra, när man för andra gjort det omöjligt. Den enda anlagliga ursägten är den, att man slyr bätlre än de, som man förja- gat. J hafven lyckats tillvägabringa, alt Hr Gouins proposition blifvit till pröfning företagen; J hafven nekat Minislrarne hvarje uppskof; propositionen skall blifva hänsk juten till en kommitté"; ränte-tagarne afvakta med ytterligt bekymmer afgörandet af deras öde; från det ena ögonblicket till det andra kan den
offentliga krediten komma att vidkännas våldsamma skakningar; åtageu er då äfven ansvars-skyldigheten för hvad J åstadkommil; edert program hafven J redan uppsatt; inträden i Ministeren!
Skulle man t. ex. kunna tro, att Hr Humann, den första upphofsmanuen till all denna oreda, Hr Hu- mann, som i går voterade för uppskofvel, men se- dermera inför Kammaren framkastade alla de skäl, som förmådde densamma alt icke bifalla uppskofvet, Hr Humann, som nu störtat den Minister, hvaraf han i fyra år varit en medlem, afreser helt obekymrad till Strasburg, och låter Konungen, Kammaren, Frank- rike, bäst de förmå, reda sig ur den förlägenhet, hvari han störtat dem. Är icke Hr Humann ett slags sjelf- skrifven chef för den nya Ministern? Tillhör det icke honom att inför kommissionen följa behandlingen af den proposition han tillvägabragt, att försvara den inför Kammaren, att inom landet förbereda dess an- tagande? Skola icke alla de svåra följder, som kun- na härflyta från en fortfarande ministeriell anarki, slutligen återfalla på honom? Detsamma säga vi om Hr Passy. Då Kammaren fattade ett beslut, som nödvändigt skulle störta Ministeren, räknade den utan tvifvel på Hr Passy. Kammaren har icke störtat Mi- nisteren, för att blifva utan Ministrar. Den förmo- dade, med skäl, att de, som under striden ådagalade så mycken ifver, icke skulle vara de första att fly, sedan segern blifvit vunnen, och alt Kammaren se- dermera, liksom förut, skulle se dem i spetsen för sig.
Hr Sauzet, slutligen, som så tappert försvarat Kam- marens värdighet, skall icke tillåta, alt denna värdig- het blir komprometterad, hvilket den otvifvelaktigt måste blifva, i fall Kammaren, efter att hafva stör- tat en Minister, icke vet sig i stånd att bilda en ny. I går, då Hr Sauzet kämpade, man mot man, med Hr Guizot, visste utan tvifvel Hr Sauzet hvad han företog sig; Hr Sauzet äger alltför mycket förstånd för alt icke fullkomligt hafva insett skillnaden mel- lan propositionens upptagande till pröfning och upp- skofvet dermed. Det förra skulle störta, det sen 1 re stärka Min steren. I sjelfva verket ingick frågan om räntorna icke deri som någon hufvudsak, men den rm"ste finnas der, för att göra ett förbländande intryck på en del af Kammarens ledamöter. Hr Sau- zet har sin plats redan utstakad i den nya Ministe- ren; för öfrigt har han haft den uppriktigheten att antyda sig sjelf. Helt annat är, som man vet, för- hållandet med Hr Berrycr. Hr Berryer har bätlre minne, än Kammaren: han ibågkommer ganska väl den olyckliga verkan Hr de Villeles nedsättningsför- slag inedförde, och han understödjer förslaget af 1836. Det nr helt enkelt. Vi tala icke om Hr Berryer.
Ministeren är således funnen, i fall de, hvilka före- tagit sig ai betet, såsom man måste tro, icke studsa för ansvarsskyldighelen för deras verk. Denna an- svarsskyldighet, vi medge del, blir ganska tung. I- nom några dagar har sakernas utseende betydligt för- ändrat sig. Allt var lugnt, fullt af trygghet; knappt uppläckte man ännu på horizonten några hastigt fly- ende strömoln. Ingen enda fråga af den beskaffenhet, att den kunde väcka split och oro i sinnena! Hvad se vi åter i dag? En störtad Minister, en splittrad plu- ralitet, ett tillkommande, fullt af osäkerhet, tusen svå- righeter, som tycktes tillintetgjorda och nu skola fö- das på nylt; och en ytterligare fråga, en fråga af omätlig vigt, som rör alla nationens intressen, som un- dergräver och bringar i oreda all förmögenhet. Be- vare oss Gud från att för vårt nöje söka lägga skugg- drag i denna tafla! Vi önska tverloin, att de, som uppväckt så mycken oro, också måtte lugna densam- ma, i det de, så snart som möjligt, sjelfva åtaga sig ärendernas ledning, och genom deras vishet intyga giltigheten af deras ärelystnad. Vi äre icke nog enfal- diga, för att vilja förebrå dem, alt hafva tillkämpat sig makten, endast de deraf göra ett godt bruk. Vi skulle tvertoin förebrå dem, att de icke vilja sätta sig i besittning deraf, sedan de undanryckt de händer, som förut uppehöllo den. fjourn. des Déb.J
Paris d. 8 Febr. Under det räntenedsättnings-frå- gan är en upplösningsorsak för vårt Kabinett, har samma operation utan buller och till allas belåtenhet blifvit verkställd uti etl land, som på långt när icke äger Frankrikes kredit. Se här hvad vi, rörande det- ta ämne, läse uli der Schwdbische Merkur.-
"Den financiella operationen med räntans nedsätt- ning å Slor-Hertigdömet Hessens Stats-gäld, hvilken blifvit nedbragt från 4 ttII 3| proc, kan redan anses såsom lyckligt fulländad. Nästan alla fordringsägar- ne hafva skyndat att förklara, det de antogo denna nedsättning, och de, som vid den utsålla liden icke afgifvit denna förklaring, hafva officiellt blifvit un- derrättade, alt deras kapitaler skulle blifva till dem 51 er be fa lie.
"Antalet af de mål, som våra tvenne Kamrar haf- va alt handlägga, gifver anledning att förutse, det vå- ra Ständers nuvarande sammankomst ingalunda kan blifva afslutad före Pingst-festen."
Dito d. g Febr. Man hår på aftonen, Ii tet före kl. g, anmärkt ett kompani fotfolk, som tågade ul- löre la rue Richclieu och i påskyndad marsch begål- vo sig till Carronsel-platsen; oaktadl regnet, som i ymnighet nedstörtade, bibehöllo soldaterna sina ba- jonetter fäslskrufvade vid ändan af gevären. Litet se- nare, emot kl. 11, genomtågade temligen starka pa- truller af linie-lropparna hufvudsladens gator.
fCourr. Franc.J N e a r E L.
Konungen af Neapel har, i anledning af Kronprin- sens födelse, aflålit följande dekrel:
"Enär Wi icke, i närvarande ögonblick, vilje be- röfva det stora antal medborgare, hvilka de förra po- litiska tilldragelserna hållit aflägsnade från fädernes- landet, och hvilka icke redan kommit i åtnjutande af de, vid flera tillfällen, i delta hänseende afkunnade
amnisticr, den allmänna glädje, som nu spridt sig kring hela Konungariket, så hafvc Wi stadgat, som följer:
"De af Wåre undersåtare uti Konungariket Båda Sicilierna , som, 1 anledning af inträffade politiska till- dragelser, på särskilta tider utvandrad!, eller blifvit dömde landsflyktige, och hvilkas namn finnas upptag- ne uti en förteckning, som för delta ändamål blifvit meddelad Siats-Sekretariatet för allmänna Polisen, äga rättighet alt återvända till deras fädernesland. Nea- pel d. 16 Januari i8i6. Ferdinand."
fJourn. des Déb.J
BAYERn.
Munchen den 7 Febr. Vi hafva med sista kuriran, Hr von Hunoldstein, erhållit underrättelser från Athen hvilka gå till den G Jan. Den första ifrån Bayern afgångna kurir, Hr von Gravenreulh, var ännu icke anländ, och man fruktade att han på sin resa blifvit hindrad af de stormar som rasat på Medelhafvet. Hans Maj:t Konungen befann sig i högönsklig välmå- ga; Konung Otto, deremot, var plågad af en opasslig- het af katarrhalisk natur. I början af Februari erna de båda Monarkerna afgå öfver Hy dra och Spezzia till Napoli, för alt der fira den 6 Februari, årsdagen af Konung Otios ankomst till Grekland. fHamb. Corr.J Turkiet.
Utdrag af bref från Constanlinopel den 10 Januari: "Vi veta nu, att Tahir Pascha till Gallipoli endast återfört en del af sin flottilj, hvars öfriga beväpnadeslyr- ka ännu kryssar i Archipelagen. Stor-Amiralen har fört med sig 13 af de förnämste upphofsmännen lill 010- ligheterne på Samos, i afsigt att här låta anställa undersökning rörande deras förhållande. Porlen har öfveilemnat dessa personer till Uns Furste Vogori- dhes, som låtit sälta dem på galeierna.
Det synes såsom skulle de undersökningar Capudan Pascha under sitt vistande på Samos anställt, hafva öfverlygat honom, att Vice-Amiralen Hassan Bey, hvilken anförde den expedition, som afsändes till den- na ö om våren 18 54, icke varit främmande för Sa- miernes sednaste upproriska rörelse. Också var Ta- hir Pascha knappt återkommen till denna hufvud- stad, föran han lät afsllta Hassan Bey från Presi- dent-befattningen i marin-kansliet, hvilken han sedan några månader innehade, och man vet ännu icke om han kommer att bibehålla sin Vice-Amirals- ni dighet.
Mahmoud Pascha, Ståthållare uti distriktet Pcrse- rendi i Öfre Albanien, har blifvit föiafskedad, i an- seende till sin höga ålder, men som Sultanen önskat bibehålla detta distrikt inom samma familj, hvilken gjord sig känd för sin trohet, så har förvaltningen deraf blifvit anförtrodd åt Emir Pascha, Mahmoud Paschas broder.
UPPLYSNINGAR.
Åtskilliga omdömen hafva någon tid bortåt varit i omlopp, rörande ett Kongl. Majils Nådiga Cirkulär- Bref af den 4 November 1835, om de så kallade Stämmoböterna, hvilket, i Stats-Tidningens N:o 290 af den 14 December samma år, finnes in extenso intaget. Dessa omdömen äro icke till alla delar sins emellan sammanstämmande; men ännu mindre stämma de öfverens med både andemeningen och ordalydel- sen af ofvannämda Kongl. Girkul ir-Bref. Det skulle således tyckas göra tillfyllest, atl blott i minnet åter- kalla eller ock omtrycka denna officiella handling Men dervid förekommer, såsom påkallande något mera utredning, att samma handling blifvit missför- stådd i vissa väsendtliga hänseenden. Det torde der- före vara lämpligt, att, jemte åberopande af dess or- dagranna innehåll, tillägga några korta upplysningar, meddelade af den embelsmyndighet, genom hvilken sagda Kongl. Cirkulär-Bref blifvit ulfardadt.
Af dessa, så väl som af sjelfva hufvud-dokumcn- tet, inhemtas:
att Rikets Ständer, vid 1828—1830 årens Riksdag, hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit om upp- häfvandet af de år 1806 påbudna Stämmoböter för uteblifvande vid Andra Uppbördsstämman;
att Kongl. Maj:t, under den 21 November 1829, i Nåder anbefallt dessa böters upphörande på 5 års tid, räknad från Jbörjan af 1830 lill och med utgången af 1834, i afsigt att verkan af delta på försök medgifna upphörande skulle under tiden kunna utrönas;
att Kongl. Stals-Kontoret, under den 19 Augusti 1834, med anledning af från Länen inkomna Upp- börds-handlingar, i underdånighet anmält, det följ- derna af sagda böters upphörande samt af de skatt- skyldiges ansvarsfrihet, varit för Slats-utskyldernas inlagt menliga;
att Kongl. Maj:t, som önskat kunna, om möjligt, gå Rikets Ständers yttrade åsigter till mötes, under den 23 September 1834 i Nåder förklarat, att be- frielsen från Stämmoböter finge ytterligare, under ett års tid, på försök förtfara; b varefter Stats-Kontoret ägde att afgifva underdånig Berättelse om alla sex årens resultater, med hänsigl lill krono-uppböiden;
att Kongl. Stats-Kontoret fullgjort detta åliggande, samt bilagt samtlige Kongl. Maj:ts Befallningshaf- vandes yttranden i ämnel, hvaraf inhemtas: att de menliga verkningarna af befrielse från Stämmoböter varit i ett jemt tilltagande, samt alt orsaken till de allt mer ökade restantierna så mycket tydligare läge endast i den uteblifna ansvarspåföljden, som det ofta inträffat, att, vid Kronobeljcningens inställelse lill laga åtgärder, utskyldsbeloppet funnits i beredskap;
att Stats-Kontoret således, lika med Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i samtliga Länen, icke allenast tillstyrkt återupplifvandet af Stämmoböterna, utan ock deras förhöjande uti ett emot utskylds-summan graderadt belopp;
att Kongl. Maj:t (som orden lyda i Girkular-Brefvet af den 4 November 1835), innan nådigt beslut om
