felslåendet af en af era favoritplaner, såvida ni ej meddelar mig något skäl till förändringen i era önskningar och afsigter.»
»På det hela taget, äro de oförändrade», sade konungen; »men Pasques-dieu, min vän, jag har i dag bättre lärt känna hertig Carl, än jag kände honom förut. Då han var grefve af Charolais, i gamla hertig Philips tid, och jag var förvist från Frankrike, drucko, jagade och svärmade vi med hvarandra, samt hade månget vildt äfventyr tillsammans; och på den tiden hade jag ett afgjordt öfvertag öfver honom, som hvarje stark själ alltid har öfver en svagare. Men han har förändrats sedan dess, han har blifvit en hårdnackad, dumdristig, inbilsk, trätlysten dispytmakare, som hyser en uppenbar önskan att drifva sakerna till det yttersta, emedan han tror han har spelet i sin hand. Jag nödgades lika lätt halka bort ifrån hvarje anstötligt ämne, som om jag vidrört glödhett jern. Jag blott antydde möjligheten af att de der irrande grefvinnorna de Croye skulle kunna komma att falla i händerna på någon af de vilda snapphanarne på gränsen, innan de uppnådde Lüttich, dit jag uppriktigt bekände, att det var min fulla öfvertygelse att de begifvit sig, och och Pasques-dieu, ni skulle ha trott att jag sagt en hädelse! Det äar obehöfligt att upprepa hans ord, och fullt tillräckligt att säga, att jag skulle ansett mitt hufvud föga säkert, om man i detta ögonblick inberättat din väns, Wilhelms med Skägget, framgång i hans och din hyggliga plan att upphjelpa hans affärer genom giftermål.»
»Ingen vän till mig, om jag får be, ers majestät», sade Olivier; »inte heller någon min plan.»
»Mycket rätt, Olivier», svarade konungen; »din plan var ej att bortgifta, utan att intvåla en sådan brudgum; men du önskade henne en som var lika dålig, då du så blygsamt häntydde på dig sjelf. Emellertid är den man lycklig, som inte har henne, Olivier; ty hänga, stegla och rådbråka, voro de mildaste ord, som min kärälsklige kusin begagnade om den, som utan hans allrahertigligaste tillstånd skulle gifta sig med den unga grefvinnan, hans vasall.»
»Och han är tvifvelsutan lika ömtålig i fråga om alla oroligheter i den goda staden Lüttich?» frågade gunstlingen.
