Sida:Quentin Durward 1877.djvu/436

Den här sidan har korrekturlästs

394

»Sire, jag kan blott svara, att dessa rum stå lika mycket till ers majestäts förfogande, som vore ni på ert eget slott Plessis, och att Crèvecœur, ett namn som ännu aldrig blifvit befläckadt af förräderi eller mord, har bevakningen öfver alla dess yttre ingångar.»

»Men den hemliga gången till det der kabinettet, hvarom den gamle mannen talade?» Detta sade konungen i en sakta och ängslig ton, fasthållande Crèvecœurs arm med ena handen och pekande med den andra på den lilla dörren.

»Det måste vara någon dröm af Mornay», sade Crèvecœur, »eller någon gammal orimlig sägen om stället; — men vi kunna ju undersöka.»

Han ämnade just öppna kabinettsdörren, då Ludvig svarade: »nej, Crèvecœur, nej, er heder är mig en tillräcklig borgen; men hvad ärnar er hertig företaga sig med mig, Crèvecœur? Han kan ej hoppas att länge hålla mig fången, och — korteligen — låt mig höra er tanke, Crèvecœur.»

»Sire», svarade grefven, »huru vredgad hertigen af Burgund måste vara öfver detta gräsliga mord på hans nära slägting och bundsförvandt, kan ers majestät sjelf bäst bedöma, och huruvida han kan ha rätt i att anse det anstiftadt af ers majestäts utskickade, kan endast ni veta. Men min herre har en ädel karakter, och just sjelfva häftigheten af hans vrede gör honom oskicklig till alla hemliga stämplingar. Hvad helst han än må göra, så kommer det att ske för öppen dag och i de två nationernas åsyn, och jag vill endast tillägga, att det kommer att bli samtliga hans rådgifvares — med undantag af en endas — önskan, att han i denna sak måtte förfara lika mildt och ädelmodigt som rättvist.»

»Ack, Crèvecœur», sade Ludvig, fattande hans hand, liksom han hade blifvit gripen af några pinsamma hogkomster, »huru lycklig är ej den furste, som omgifves af rådgifvare, hvilka kunna rädda honom undan verkningarna af hans egna onda lidelser! Deras namn skola prunka i gyllne skrift, då man läser historien om hans regering. Ädle Crèvecœur, hvarför har det ej blifvit mig förunnadt att hafva sådana män som du invid min sida!»

»I så fall skulle ers majestät hafva vinnlagt sig om