Sida:RD 1935 23.djvu/410

12 Motioner 12 Första kammaren, Nr 89. Dä förefaller mig den utvägen vara mera framkomlig, att det i tull togs t. ex. 25 kr. för varje utländsk tavla. Därmed kom visserligen en tavla av verklig konst att beskattas liksom en tavla av mindervärdig sådan. Men detta belopp, 25 kr., betydde litet för en tavla på t. ex. 1000 kr., men ganska mycket på en tavla på t. ex. 100 kr. eller därunder. Därmed nåddes också syftet att utestänga tavlor och annan konst, som sakna konstvärde. Några restriktioner av detta slag finnas, såvitt jag har mig bekant, icke i de nordliga länderna. I Danmark och Sverige införas tavlor tullfritt. Endast ramarna tullbeläggas enligt vikt. Skulptur får bl. a. dock ej införas i Danmark utan en viss kontroll. En auktoritet skall giva ett intyg, att en skulptur är verklig konst, innan den får införas. Sverige tycks däremot vara ett land, som utifrån får mottaga en verklig flod av mindervärdig -konst. Det vore därför på tiden, att statsmakterna ägnade även dessa förhållanden en väl befogad uppmärksamhet. Att försvåra införseln till riket av mindervärdiga alster på detta område skulle tvivelsutan här höja konstens allmänna nivå och föra med sig det alltigenom goda syftet att förbättra den ekonomiska ställningen för dem av landets konstnärer, för vilka existensen nu är så bekymmersam och osäker. Lämpligaste sättet vore att genom en utredning nå fram till sådana åtgärder, som med beaktande av allas intressen kunde anses önskvärda. Under åberopande av vad sålunda anförts får jag härmed hemställa. att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning för åstadkommande av sådana bestämmelser, som kunna reglera och försvåra införseln i riket av mindervärdig konst, och framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Stockholm den 22 januari 1935. J oh. Nilsson, Malmö. Itockholii BOKINDUBTRI AK'l'li\BOLAU. 8'POCK!<loi.M 1035.