Sida:RD 1935 23.djvu/511

Motioner å Första kammaren, Nr 180. 9 hos Statens Arbetslöshetskommission och därvid fått den uppfattningen att kommissionen icke torde ställa sig avvisande mot att utföra anläggningen med domänstyrelsen såsom arbetsgivare. Styrelsen har därför undersökt, huru stor del av anläggningskostnaden, som under sådana förutsättningar skulle falla på arbetsgivaren, och därvid, utgående från tidigare erfarenhet av samarbetet med Statens Arbetslöshetskommission, funnit att av förut angivna 1,700,000 kronor cirka 8l0,000 kronor skulle utgöra arbetsgivarens andel. I sistnämnda belopp ingår emellertid en av vattendomstolen icke beräknad kostnad för ersättande av vissa trärännor med dylika av rostbeständig plåt." "Då., enligt vad styrelsen jämväl trott sig finna, företaget skulle lämpa sig synnerligen väl såsom statligt reservarbete, och frågan härom varit under behandling hos 1933 års riksdag - styrelsen får i sådant avseende hänvisa till Eders Kungl. Maj :ts proposition nr 211 samt särskilda utskottets utlåtande nr 17 - får styrelsen hemställa, att Eders Kungl. Maj :t måtte ställa till styrelsens förfogande eller, därest så anses nödigt, hos nästa års riksdag hemställa om ett belopp av 810,000 kronor för avsedda ändamål." "En annan utväg vore att Statens Arbetslöshetskommission i likhet med vad fallet varit med den s. k. Sotenkanalen i Bohuslän erhölle i uppdrag att helt utföra arbetet utan domänstyrelsen som arbetsgivare, för vilket fall å domänstyrelsen emellertid skulle stanna kostnaderna för dels marklösen och fiskeersättningar 43,262: 66 kronor, dels för syn och utredning jämte kostnader i vattendomstolen eller 32,070: 13 kronor, tillsammans 75,332: 79 kronor, vilket belopp styrelsen hemställer måtte anvisas av statsmedel." "Genom att utföra dessa flottledsarbeten såsom statligt reservarbete skulle vinnas den särskilt stora förmånen att för flottleden icke återstode något byggnadskapital att amortera. En dylik åtgärd skulle ovillkorligen i hög grad underlätta att trafiken efter leden komme i gång och spekulationen å skogsprodukterna från i ärendet förut berörda skogar skulle i hög grad ökas. Styrelsen får därför på det livligaste tillstyrka att samtliga kostnader för företagets genomförande måtte anvisas av särskilda statsmedel och att styrelsen därvid måtte ersättas för ovannämnda utgifter med 75,332: 79 kronor." Härefter har ärendet för yttrande remitterats till länsstyrelsen i Kopparbergs län, där det alltjämt torde vila. I fråga om de motiv, som ligga till grund för ifrågavarande flottledsförslag, må anföras följande. I sin ovan omförmälda skrivelse till länsstyrelsen i Uppsala län den 5 november 1928 framhåller domänstyrelsen efter att ha påpekat att endast de i det föregående omnämnda tvenne trävarubolagen kunna med tillhjälp av sina respektive kanaler disponera Dalälven för virkestransport ut till havet, att "denna frånvaro av betryggande flottledsanordningar för virkesspekulanter efter Dalälven, vilka skulle önska få virket utflottat till kusten, har under en följd av år visat sig ganska kännbar, då det gällt att erhålla fullt tillfredsställande pris för virke från kronans skogar längs detta stora vattendrag. För att emellertid råda bot härför och genom öppen och fri konkurrens ernå