Den här sidan har inte korrekturlästs

2 V Motioner i Första kammaren, Nr 152. Beroende mestadels på svårigheten för statsmakterna att balansera de senare årens budgeter ha inspektörerna icke påkallat ytterligare uppmärksamhet åt sitt nödläge, utan ha de tåligt bidat tiden an, förväntande rättelses vidtagande. För dem, som äga kännedom icke endast om fartygsinspektionens ändamål utan även om fartygsinspektörernas åligganden och befogenheter samt gjort sig underkunnig om inspektörernas lönevillkor, verkar det beklämmande erfara, huru missgynnade andre inspektörerna äro i lönehänseende. Att fartygsinspektionens arbetsuppgifter stå fullt i jämnbredd med exempelvis yrkesinspektionens, kan icke bestridas. Även den i dessa spörsmål oinvigde inhämtar snabbt genom ett flyktigt studium av de nämnda organens instruktioner, att fartygsinspektionens arbetsuppgifter äro flera och framförallt i näringslivet både direkt och indirekt mera ingripande än vad yrkesinspektionens äro. Erinras må. här att medan yrkesinspektionens tjänstemän blott ha en ren arbetarskyddsuppgift sig ålagd, pävilar fartygsinspektörerna ytterligare en, nämligen att inom fartygsinspektionens verksamhetsområde tillvarataga s. k. tredje mans rätt- exempelvis passagerares, assuradörers m. fl. Det kan vidare inträffa att fartygsinspektören måste värna fartygsägares rätt gent emot skeppsvarv, maskinbyggare etc. Uppfattningen, att tvivel icke kunde råda om vilkendera av nämnda institutioner, som finge anses vara den viktigaste, kom även till synes redan vid fartygsinspektionens inrättande, då vederbörande departementschef till statsrädsprotokollet den 29 maj 1914 yttrade: "Av de skäl jag nu anfört synes årsarvodet till förste fartygsinspektörerna under inga villkor kunna sättas till lägre belopp än den till yrkesinspektörerna utgående begynnelselönem, och förste inspektörs årsarvode bestämdes i enlighet därmed. Sedan dess har för fartygsinspektionens del åligganden såväl som befogenheter ökats, och givetvis är så fallet även för yrkesinspektionens vidkommande, fastän påtagligen icke alls i samma grad. Oaktat nu anförda fakta åtnjuter ändå icke ens förste fartygsinspektör numera yrkesinspektörs löneförmåner; i det han vid löneregleringen nedflyttades en lönegrad. Ifråga åter om andre fartygsinspektörs löneförmåner kan konstateras, att trots en i allt väsentligt rådande överensstämmelse mellan förste inspektörs och andre inspektörs arbetsuppgifter - äligganden såväl som befogenheter - ha icke ens de tre högst avlönade andre inspektörerna (de i löncgrad B 20 placerade) den löneställning, som medgivits de i jämförelse med andre fartygsinspektör onekligen med betydligt enklare arbetsuppgifter sysselsatta yrkesinspektörsassistenterna. Huvudgruppen av andre fartygsinspektörerna ha för övrigt en löneplacering, som medgiver dom blott några få hundra kronor per år mera än vad som tillkommer yrkcsundorinspektörorna. Envar nödgas nog erkänna, att andre fartygsinspektörerna genom sin löneplacering - huvudgruppen i B 18 - lida grov orättvisa. Ehuruväl att arbetsuppgifterna för förste och andre inspektörerna äro praktiskt- taget