Sida:RD 1935 34.djvu/111

110 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. års riksdag i sammanhang därmed, att avlöningsförmånerna höjdes för kartografer och geodeter. - l utlåtande den 31 mars 1922 med förslag till lönereglering för kartverkets civila personal anförde 1902 års löneregleringskommitté, att då statstopograferna vid dittills genomförda lönereglei-ingar fått sina avlöningsförmåner framförda till ungefär samma nivå som statskartograferna och då statstopograferna alltjämt skulle fullgöra tjänstgöring i samma omfattning som de med dem jämförliga ordinarie tjänstemännen vid verket, det syntes kommittén billigt, att statstopograferna även vid då förevarande reglering komme i åtnjutande av löneförbättring i ungefär samma omfattning som statskartografer. Kommittén ansåg i sådant hänseende, att topograferna skulle å övergångsstat avlönas i likhet med å extra stat uppförda tjänstemän i samma lönegrad som statskartografer eller sålunda enligt löneklass, som vore närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit innehavare av ordinarie befattning i 13:e lönegraden. Då samtliga tre kvarvarande statstopografer innehaft sina befattningar så länge, att de såsom ordinarie skulle hava uppnått högsta löneklassen inom graden eller den 20:e klassen, borde de alltså enligt kommitténs mening å övergångsstat åtnjuta avlöning enligt 19:e löneklassen. I samband med förslag till 1923 år s r i k s d a g angående anslag till rikets allmänna kartverk (prop. nr 116) förklarade chefen för jordbruksdepartementet sig biträda den av löneregleringskommittén intagna ståndpunkten, vilken han funne, vad avlöningsbeloppen anginge, ansluta sig till i allmänhet tillämpad praxis beträffande befattningar å extra stat. Departementschefens uppfattning 'delades av Kungl. Maj:t och riksdagen, som beslöt i överensstämmelse med vad löneregleringskommittén föreslagit. Till följd av omnumrering av lönegraderna gjordes vid 192 5 års riksdag den ändringen i 1923 års riksdags beslut, att arvodet åt statstopograferna skulle beräknas som om befattningshavarna tillhörde lönegraden B 21. I övrigt vidtogs ej någon ändring i de tidigare bestämda grunderna för arvodets beräknande. Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i Kungl. Maj:ts brev den 26 juni 1925. Chefen för rikets allmänna kartverk har i en den 7 december 1934 dagtecknad skrivelse, som närmast föranletts av det nya civila tjänstepensionsreglementets ikraftträdande den 1 juli 1935, gjort framställning om att rätt till pension enligt sagda reglemente måtte tillförsäkras de tre å kartverkets övergångsstat upptagna statstopograferna. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att dessa befattningshavare beredas sådan tjänsteställning, att de kunna komma i åtnjutande av pension enligt civila tjänstepensionsreglementet. Befattningarna föreslås skola i personalförteckning för kartverket upptagas å extra stat i lönegraden B21, vilket för samtliga de tre innehavarna av befattningarna torde innebära, att deras avlöning liksom hittills beräknas efter 23:e löneklassen, d. v. s. den för tjänstemän å extra stat i förevarande lönegrad högsta möjliga. Motionen torde åsyfta, att statstopografernas skyldigheter och rättigheter skulle sammanfalla med vad för statskartografer på, 01-dina;-ie stat, lönegrad B 21, finnes stadgat.