Sida:RD 1935 34.djvu/293

4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 49. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för lån från statens fjäderfälånefond äro meddelade i kungörelsen den 17 juni 1932 (nr 235). Enligt kungörelsen kan ekonomisk förening, som har till ändamål att främja avsättning av ägg eller att idka gödning och slakt av fjäderfä, under vissa villkor erhålla lån från fonden för a) anläggande, inrättande eller inköp av äggpackerier eller av för lagring eller konservering av ägg avsedda lokaler med tillhörande inredning och utrustning, b) anläggande, inrättande eller inköp av anstalter, likaledes med tillhörande inredning och utrustning, för gödning och slakt av fjäderfä, c) ombyggnad av packerier, lokaler eller anstalter av omförmält slag eller d) vidtagande i dylika packerier, lokaler eller anstalter av tekniska förbättringar med avseende å inredning eller utrustning. Å lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra och en halv procent om året från lyftningsdagen. Iån amorteras från och med tredje året efter det kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats, med lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt fall bestämmer, under iakttagande att amorteringstiden sättes beträffande lån för anläggande, inrättande, inköp eller ombyggnad av gödnings- och slaktanstalt eller för vidtagande av tekniska förbättringar i dylik anstalt eller i äggpackeri eller lagrings- eller konserveringslokal till högst 10 år och beträffande annat lån till minst 10, högst 20 år. Kungl. Maj:ts framställning innefattar hemställan om anvisning så- som kapitalökning till fonden för budgetåret 1935/1936 av ett reservationsanslag av 150,000 kronor, vilken anvisning erfordras med hänsyn till att en eventuell behållning å hittills för fonden anvisat reservationsanslag torde på grund av föreskrifterna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag komma att vid utgången av innevarande budgetår omföras till inkomsttitel för i anspråk tagna reservationer. Motionerna åsyfta en sänkning av nu gällande ränta för lån ur fonden från 4.5 till 3.5 procent. I detta sammanhang må erinras, att 1934 års riksdag (R. skr. nr 209 och 266) beträffande lån, som beviljats eller kunde komma att beviljas från statens bostadslånefond, vattenkraftslånefonden, luftfartslånefonden, hantverkslånefonden, rederilånefonden, industrilánefonden, kraftledningslånefonden, hemslöjdslånefonden, kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond eller statens kalkbrukslånefond, medgivit, att den årliga räntan finge - beträffande lån ur statens bostadslånefond i den mån den årliga räntan ej redan utginge efter lägre procentsats - från och med den 1 juli 1934 tillsvidare utgå efter 4*/2 procent. Riksdagens ifrågavarande beslut var förestavat framförallt av hänsyn till att medelräntefoten å statens upplånade kapital - med undantag av det i statens järnvägar investerade - enligt inhämtad upplysning för budgetåret 1933/1984 preliminärt beräknades uppgå. till ej fullt 4.4 procent.