Sida:Raskolnikov (Brott och straff).djvu/429

Den här sidan har korrekturlästs

öppnade dörren överfölls han av en rysning och visste knappt, vad han gjorde. Denna gång voro endast helt få tillstädes; en bonde och en portvakt stodo i det yttre rummet. Raskolnikov begav sig in i sidorummet. Där satt en skrivare, som höll på att taga fram sitt arbete. En annan skrivare satt i ett hörn av rummet. Varken Sametov eller Nikodim Fomitj fanns därinne.

»Är någon här?» frågade Raskolnikov.

»Med vem önskar ni tala?»

»Ingenting hört, ingenting sett, bara ledd av den ryske anden ... Hur heter det nu ... i sagan ... Jag har glömt det. Ödmjuka tjänare», utropade plötsligt en bekant stämma.

Raskolnikov studsade. Krut hade kommit ut från det tredje rummet och stod nu framför honom. »Det är ödets skickelse», tänkte Raskolnikov. »Varför är han här just nu?»

»Ni här? Vad anledning har jag att tacka för äran av ert besök?» sade Ilja Petrovitj, som synbarligen befann sig i en munter sinnesstämning, en liten smula på tre kvart. »Om det är någon affär, som skall göras upp, så kommer ni alldeles för tidigt. Jag är bara här av tillfällighet ... förresten står jag till er tjänst. Jag erkänner ... men ursäkta . . hur är det ni ... ursäkta.»

»Raskolnikov.»

»Ja, det var sant, Raskolnikov. Hur kunde jag glömma det. Rodion Ro ... Ro ... Rodionytj, inte sant?»

»Rodion Romanytj.»

»Ja visst, ja visst! Rodion Romanytj, Rodion Romanytj! Det var detta, jag ville veta. Jag har ofta anställt förfrågningar rörande er. Jag vill uppriktigt erkänna, hur ont det gör mig, att ni en gång var föremål för våra misstankar. Sedermera blev allt förklarat. Jag har fått veta, att ni är en ung författare ... till och med en lärd och ... att ni så att säga redan tagit det första steget. Herre Gud, sådant folk är ju alltid litet egendomligt och besynnerligt! Min hustru och jag, vi svärma båda för två saker ... litteratur och konst ... Om man bara har en ädel karaktär kan man få allt annat genom talanger, kunskaper, snille och förstånd. Vilken betydelse har till exempel en hatt? Rakt ingen! Den kan jag köpa hos Zimmerman; men det som är under hatten, det som betäckes av hatten, kan jag inte köpa. Jag erkänner, att jag verkligen ämnat besöka er för att avgiva en förklaring, men tänkte, att ni måhända ... Men jag glömmer ju alldeles att fråga efter anledningen till ert besök. Era släktingar ha ju kommit hit?»

»Ja, min mor och min syster.»


429