Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/444

46 Nr 17. Onsdagen den 14 mars f. m. Anslag till utjämning av kostnaderna för folkskolevüsendet. (Forts.) Herr Kvarnzelius: Herr talman! Som herrarna behagade finna har jag vid denna punkt låtit anteckna en reservation. J ämte mig är en annanreservant antecknad, nämligen herr Danielsson. Vi ha inte ansett, att denmotivering, som av utskottet här förebragts, är av den bärande beskaffenhet, att den bör vara tillräcklig. Egentligen har ju inte något annat sagts här från utskottets sida än följande: »Med hänsyn till att _ - _ ett bifall tillmotionerna skulle medföra en ökad belastning av riksstatens utgiftssida med icke mindre än 3,140,000 kronor, har utskottet funnit sig böra avstyrka härförevarande motioner» etc. Motionerna avstyrkas alltså på grund därav. Den där lilla mellansatsen, »att frågan så nyligen prövats av riksdagen», tycker jagverkligen att vi, som äro intresserade av motionerna, skulle kunna undanbe oss. Det är ju bara en fras. Emellertid erkänner också jag, att 3,l40,000 kronor är en stor summa, så i det fallet kan jag dela utskottets mening, men med hänsyn till det ändamål, för vilket den är begärd, tycker jag verkligen att det skulle ha varit skäl att något närmare gå in på frågan. Det är givet, att det här i eminent grad gäller en skatteutjämningsfråga. Bidraget kommer ju samtliga kommuner till del, det är sant. Visserligenfinnes det åtskilliga kommuner, som ha så god ekonomisk ställning, att demycket väl skulle kunna undvara detta bidrag, men i stort sett är det de små. kommunerna, där skattetrycket är tyngst, som mest drabbas av denbelastning, som det här är fråga om. Då man nu ser, att samtidigt ett avskatteutjämningsberedningen avgivet förslag går ut på, att hela kostnaden förskolväsendet i stort sett skulle överflyttas på staten, måste man ju säga, att ijämförelse med de summor det skulle kosta äro dessa 3,140,000 kronor en bagatell. Ur den synpunkten förefaller det mig vara mycket befogat, att man inte klipper av nu ett år eller två för att sedermera få en betydligt ökad kostnad för statsverket för den viktiga angelägenhet, som folkskoleväsendet i och för sig innebär. Så som frågan nu ligger är det väl emellertid inte stora förhoppningar om att det skall kunna bli något annat beslut än om bifall till statsutskottetshemställan. Jag för min del-anser i alla fall, att jag bör yrka bifall till de i ämnet väckta motionerna, och jag yrkar således bifall till reservationen. l detta anförande instämde herrar Elof Andersson, Johan Larsson ochEdward Larson. Herr Bergqvist: Herr talman! Herr Kvarnzelius anså.g, att utskottets motivering var otillfredsställande - möjligen i det avseendet, att den inte lämnade rum för så skarpa angrepp. Jag tycker inte att vad herrKvarnzelius har anfört är ägnat att kullstjälpa den ståndpunkt, som utskottet har intagit. Det var ju så, att detta anslag från början betraktades såsom ett tillfälligt anslag, som skulle avvecklas, när skatteutjämningen hade hunnit genomföras. Nu har ett steg i den riktningen tagits i avvaktan på att skatteberedningens förslag skall framläggas för riksdagen, och kommunerna ha också fått en anvisning om att de för nästa budgetår inte skola räkna med samma belopp i bidrag, som de åtnjutit under de näst föregående åren. Kommunerna äro alltså med föregående riksdags beslut beredda på att det skall minskas, och därför synes det icke heller ur den synpunkten medföra några svårigheter. Jag vill gärna ge ett erkännande åt herr Kvarnzelius och hansmedmotionärer för deras välvilja mot mindre bärkraftiga skoldistrikt, men å andra sidan är det ju oförnekligt - som också herr Kvarnzelius erkänt - att man