Sida:Rd 1934 A1 1 FK 1 18.djvu/610

Den här sidan har inte korrekturlästs

86 Nr 18. Lördagen den 17 mars e. m. Om ändringar i lagstiftningen rörande maltdrycker. (Forts.) ett ölmonopol genom att övertaga bryggerierna. Vilken härlig och stoltgärning av svenska staten för att slå vakt om svenska folkets andliga välfärd! Men nöden har ingen lag, så att om vi till den grad äro i utförsbacken i detnuvarande världsläget, att vi måste leva på våra försyndelser, så få vi lov att göra det, till dess vi få uppleva en uppståndelse på något oförmodat sätt. Om vi skola monopolisera någonting, borde vi väl börja med de speciella stora naturrikedomarna, såsom vattenfall, malmer och stora skogar. Men där får man ingen syl i vädret. Det var mera vind i seglen för den saken under liberalismens tid, märkvärdigt nog, vid sekelskiftet än efter den allmänna rösträttens genomförande, åtminstone i riksdagen. För att nu återgå till den tid, då jag tillät mig föreslå riksdagen att bemöda sig om någon grundsats, må tilläggas den frågan: varför skola vi inte slå vakt om det nykterhetstillstånd, som vi nu ha, så att det kan upprätthållas? Då nu så många lidelser ligga på lur för våldsamheter, bör det så mycket mindre underlättas för folk att berusa sig och på det sättet falla ännu lättare offer för sina våldsamma affekter. Nu sade Bergman, att jag hade gjort mitt yrkande sämre än utskottetsgenom att tillägga »i huvudsak». J ag menade med »i huvudsak» bara, att det kanske finnes en del tekniska omständigheter, som göra, att man bör flytta något på de nuvarande lagstadgade brickorna, men mera menade jag icke. Men det kommer nog utredningen att göra i alla fall, varför jag skall stryka orden »i huvudsak», så blir Bergman i tillfälle att instämma med mig, som han sade, att han eljest skulle ha gjort. Men jag fordrar det inte av honom, utan jag bara hemställer hos herr talmannen, att det yrkande, som jag nyssframställde, måtte upptagas med den ändringen, att orden »i huvudsak» utgå. Herr Nilsson, Johan, i Kristianstad: Herr talman! Jag har inte velat yttra mig i denna debatt, och det kan kanske anses vara onödigt, då juutskottsbetänkandet tillkännagiver den ståndpunkt, som jag har intagit i frågan vid den förberedande behandlingen. Jag vill emellertid säga, att för mig ställer sig saken så, att jag finner det vara något löjligt, att vi skola vara det enda land i Nordeuropa, som inte kan tillhandahålla en någorlundakvalificerad maltdryck, som är brygd av landets egna produkter. Nu tillverkas här visserligen porter av klass lii och serveras så fort man kommer på en ångbåt destinerad till utländsk hamn. Utom landets gränser finnes den ocksåtillgänglig. Vi ha alltså lov att exportera den, men för att komma åt den inom landet skall man vara sjuk och ha läkarrecept och köpa varan på apotek. Nog förefaller det något besynnerligt, att vi skola ha det ställt på detta sättsamtidigt som vi tillhandahållas utländska varor, som måste anses vara minst lika farliga eller säkerligen betydligt farligare, om man ser saken urnykterhetssynpunkt. - ._ - Vad utredningen härutinnan angår, när vi nu inte yrka på, att starkölet skall bli tillgängligt på något lämpligare sätt än portern nu är, hade vi tänkt oss möjligheten av att få in i betänkandet, att man borde kunna tänka sig en något förbättrad kvalitet på den nuvarande klass li för att slippa starkölet och sålunda slippa, att det skulle bli distribuerat genom systembolagen o. s. v.. vilket naturligtvis bleve en ganska tung apparat. Men utskottsmajoriteten ville inte vara med på detta, och därför har det blivit struket ur motiveringen. Men man får ju förutsätta, att den blivande utredningen kommer att tagahänsyn härtill. Det har anförts från sakkunnigt håll, att det inte skulle behövas någon vidare kraftig höjning av extrakthalten för att ölet skulle bliva bättre och hållbarare, och en sådan förbättring av ölet skulle ej behöva anses vara farlig ur nykterhetssynpunkt.