Sida:Rd 1934 C 16 3 2 FK motioner 147 261.djvu/336

Den här sidan har inte korrekturlästs
12
Motioner ¿ Första. Ica-nwnure::, Nr 183.


för mjölkprisets upprätthållande ä11 en begränsning av konsumtionen av margarin. Detta syfte torde endast kunna vinnas därigenom, att smörpris och margarinpris bringas i sådan relation till varandra, att margarinkonsumtionen icke ökas på smörkonsumtionens bekostnad. Även i förevarande fall torde påläggandet av en accis å margarin vara det lämpligaste sättet för att härvidlag ernå önskat resultat. Följaktligen torde Kungl. Maj:t böra av riksdagen begära bemyndigande att åsätta accis å margarin, om och i den mån med hänsyn till vad här anförts så skulle befinnas erforderligt. Bemyndigandet torde böra innefattas i en förordning om accis å margarin, där accisens uttagande göres beroende av Kungl. Maj:ts förordnande. I förordningen lärer emellertid böra angivas ett maximum och lämpligen även ett minimum för accisens belopp. Maximum torde kunna sättas till 50 öre, och minimum till 10 öre per kilogram." Här föreslagen höjning av margarinaccisen innebär alltså endast ett konsekvent fullföljande av de syftemål, som vid accisens genomförande i fjol klart angåvos. " Genom den här ovan förslagna höjningen av margarinaccisen skulle betydande belopp inflyta, som även med hänsyn till en beräknad och avsedd nedgång i margarinförbrukningen torde kunna uppskattas till 20 miljoner kronor per år. Såsom i det föregående framhållits erfordras större bidrag från dessa accismedel för mjölkregleringen. Skäligen torde de pristillägg, som erfordras för smörexport, överstigande 10,000 ton per år, böra bestridas med sådana accismedel. Förslagsvis skulle då för mjölkregleringen behöva tagas i anspråk omkring 7 miljoner kronor per år. Tidigare har framförts önskemål om att viss del av dessa medel borde användas för sociala ändamål. I årets budget upptagas betydande belopp avsedda för olika åtgärder till arbetslöshetens motverkande. Utan att i detta sammanhang ingå på något bedömande av storleken och finansieringen av de för sådana ändamål i budgeten upptagna anslagen, framstår dock klart behovet av nya statsinkomster för att täcka dylika utgifter. För statsregleringen, budgetåret 1934/1935, skulle alltså kunna påräknas ett tillskott för berörda ändamål av margarinaccismedel med 13 miljoner kronor. I samband med behandlingen av margarinaccisfrågan bemyndigade riksdagen i fjol Kungl. Maj:t förordna om motsvarande höjning av tullen å margarin. Ifrågavarande bemyndigande bör givetvis alltjämt kvarstå oförändrat. Ur ytterligare en synnerligen viktig synpunkt bör margarinets ställning i vårt svenska folkhushåll skärskådas: den nämligen, hur man både nu och framdeles skall bäst kunna utnyttja den svenska åkerjorden och därmed giva arbete och utkomst åt den jordbrukande befolkningen och livsmedelsförsörjning åt hela vårt folk. Ökningen i 1933 års smörexport jämförd med 1.932 innebär ej, att framställning av smör blivit en så lönande näring, att produktionsökningen framkallats av prisläget i och för sig. Förklaringen torde ligga däri, att