Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/175

Den här sidan har korrekturlästs
5
Motioner i Första kammaren, Nr 93.

vore synnerligen behövligt, men av brist på medel har föreningen ej kunnat utföra detta i sådan omfattning som skulle vara önskvärd. Förutom de ovan nämnda apparatsamlingarna i Stockholm och Göteborg finnes endast mindre samlingar hos Svenska föreningen för dövas väl i Borås och fr. o. m. juni 1941 i Umeå. Som kostnaderna för upprättande av apparatsamlingar på skilda håll i landet skulle bli mycket dryga, icke minst i betraktande av behovet av kompetent personal härför, anser föreningen, att de hörselsvagas intressen i detta hänseende bäst tillgodoses, om en erfaren person en eller två gånger årligen besöker öronavdelningarna å de olika centrallasaretten medförande en full uppsättning av de modernaste hörapparaterna till tjänst för de lomhörda i kringliggande del av landet. Dessa konsultationsresor, som togo sin början 1938, ha av apparatsamlingarna i Stockholm och Göteborg företagits i större utsträckning år från år. Under första hälften av 1941 ha utprovningar ägt rum på följande platser: Gävle, Västerås, Norrköping, Sundsvall, Östersund, Falun, Jönköping, Hälsingborg, Örebro, Boden och Karlstad. Det stora antalet patienter, omkring 700, visar, att dessa utprovningar fylla ett verkligt behov. Utprovningarna ha varit avsedda inte endast för lomhörda i de besökta städerna, utan även för respektive län. Meddelanden om apparatsamlingens besök ha lämnats av lokalföreningarna såväl till ortspressen som till tjänsteläkare m. fl. Betydelsen av dessa utprovningar inskränker sig icke endast till att ett antal lomhörda erhålla hörapparater. Föreningen bedriver härigenom även en upplysningsverksamhet, som icke blott avser utprovningar, varning för humbugsapparater o. d., utan också att giva de besökande kännedom om Dövas Väls verksamhet i övrigt och utsikter att erhålla hjälp. Med vetskap om möjligheten för mången lomhörd att genom en god hörapparat bli en samhällsnyttig individ ha öronläkare och andra på olika platser riktat framställningar till föreningen om liknande besök. Föreningen har dock av ekonomiska skäl ej kunnat tillräckligt vidga detta arbete.

Föreningens värdefulla arbete med dessa konsultationsresor har på vissa håll i landet uppskattats så, att landstingsbidrag erhållits för täckande av själva resekostnaderna. Föreningen erhåller visserligen en mindre provision på genom föreningen försålda apparater. I vissa fall nödgas dock föreningen lämna bidrag till inköp av hörapparater åt obemedlade. Ovan nämnda anslag från kungl. pensionsstyrelsen, 5 000 kronor, är avsett även för inköp av apparater till sådana mindre bemedlade lomhörda, som genom apparat kunna väntas lättare erhålla eller behålla arbetsanställning. I de fall där bidrag utgår ur pensionsstyrelsens anslag, avstår föreningen sin provision till förmån för patienten. Föreningen har alltså betydande utgifter för byrå och apparatsamling, som endast delvis kunna täckas genom provision på försålda apparater. Centralstyrelsens apparatsamling och byrå har fr. o. m. 1 juli 1941 utom sekreteraren en personal, bestående av 4 personer,