Sida:Rd 1942 C 22 3 Första kammarens motioner 1 300.djvu/677

Den här sidan har inte korrekturlästs

Motioner i Första kammaren, Nr 254. 3 las med faktisk heltidstjänstgöring, torde böra givas möjlighet att ge dessa lärare en lön motsvarande tjänstgöringens verkliga karaktär. Att dessa lärare hittills gått under benämningen timlärare borde icke få vara lutslagsgivande, när det gäller deras anställningsvillkor och löner. Alla skäl torde tala för att en slöjdlärarinna vid folkhögskola med samma utbildning som slöjdlärarinna vid lanthushållningsskola och med en tjänstgöring fullt motsvarande sådan lärarinnas skall ha möjligheter till anställning och lön på samma villkor, som gälla för slöjdlärarinna vid lanthushällningsskola. Vid bestämmandet av anställnings- och lönevillkoren för slöjdlärarinna vid folkhögskola torde därför viss hänsyn böra tagas till anställnings- och lönevillkor för slöjdlärarinnor vid lanthushållningsskolor, vilka torde komma under innevarande riksdags prövning i samband med förslag om lönereglering för lärare vid den lägre lantbruksundervisningens skolor. Då emellertid ett införande av likartade bestämmelser för folkhögskolor som för lanthushållningsskolor beträffande lärarinnor i slöjd torde tarva särskild utredning och därför icke kan komma under prövning vid innevarande års riksdag, torde skäl finnas att överväga, om icke, med utgångspunkt från nu gällande bestämmelser för folkhögskolans övningslärare, annan lönesättning än införande av arvodeslöner kan ske för de lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folkhögskolorna, som i fråga om anställningstidens längd och undervisningens omfattning kunna för sin utkomst anses vara helt beroende av sin anställning vid folkhögskolan. Då för sådana övningslärare för närvarande utom lön pr timme utgår såväl dyrtidstillägg som kristillägg, skulle genom en förvandling av deras löner till arvodeslöner utan rörligt tillägg och utan kristillägg en mycket otryggare anställning än för närvarande tillerkännas dem, särskilt med hänsyn till befarad ytterligare minskning av penningvärdet. De lärare, för vilka enl. § 30 Stadga för statsunderstödda folkhögskolor jämförd med § 5 Reglemente för statens pensionsanstalt fast anställning med delaktighet i vederbörande pensionsanstalt kan erhållas, torde kunna anses utgöra en lärargrupp, för vilken icke arvodeslöner böra utgå. Ifrågavarande bestämmelser stadga en tjänstgöringstid av minst 21 veckor, en undervisningstid pr vecka av minst 20 timmar samt reglerad lön med visst belopp, 1,000 kronor, vilket belopp vid en av löneregleringen hetingad omarbetning av folkhögskolstadgan torde komma att höjas. För sådana lärare förefaller den av skolöverstyrelsen föreslagna lönen, 3 kronor 60 öre pr undervisningstimme (med dock högst 30 undervisningstimmar pr vecka) med ä detta belopp utgående rörligt tillägg och dyrtidstillägg, vara lämpligt avpassad. Genom att sådana löner stadgades, skulle visserligen icke ifrågavarande kategori av lärare ens tillnärmelsevis komma i åtnjutande av de förmåner i fråga om anställning och lön, som torde komma att föreslås för lärare vid lanthushållsskolor, och en mera definitiv lösning av deras lönefråga skulle icke på detta sätt ernås. Men en väsentligt bättre ställning