revision av jordabalken. Vid sin behandling under innevarande riksdag av förslaget till ändrad lagstiftning om förmögenhetsbrott m. m., avseende bland annat ändring av bestämmelserna om straff för olovligt tillgrepp av vissa naturprodukter, förordade utskottet i sitt utlåtande nr 18 att de nuvarande bestämmelserna härom i 24 kap. strafflagen skulle tills vidare lämnas oförändrade. Utskottet framhöll därvid, att nämnda strafflagskapitel finge upptagas till förnyat övervägande vid straffrättskommitténs fortsatta arbete,därvid tillfälle erbjöde sig att beakta den utredning om jordägares rätt som kunde förväntas från lagberedningen vid dess arbete på en revision av jordabalken. Utskottets ifrågavarande uttalande har godkänts av riksdagen. I enlighet härmed anser utskottet, att riksdagen icke nu bör taga ställning till frågan hur jordäganderättens omfång skall bestämmas med avseende å skogsbären, utan att lagberedningens utredning av ifrågavarande spörsmål får avvaktas.
Vad härefter beträffar frågan om förhindrande av att bären plockas i omoget skick, är det naturligen med hänsyn till nu rådande försörjningsläge av vikt att åtgärder, som kunna finnas lämpliga i detta syfte, bliva vidtagna, De förslag härutinnan, som tidigare framlagts för riksdagen, ha emellertid icke lyckats vinna riksdagens bifall, främst på grund av de stora svårigheter som framträtt i fråga om förslagens praktiska utformning. Iden nu förevarande motionen II: 151, som upptager denna fråga, har ej heller något nytt uppslag för frågans lösning framlagts. Med hänsyn härtill har utskottet icke ansett sig böra i anledning av motionen förorda någon framställning i ämnet till Kungl. Maj:t. Utskottet förutsätter emellertid att de olika organ, som syssla med hithörande försörjningsfrågor, ha sin uppmärksamhet fästad på det nu ifrågavarande spörsmålet och, därest någon godtagbar lösning erbjuder sig, framkomma med förslag härom.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att de förevarande motionerna, II: 151 och 234, icke måtte till
någon riksdagens åtgärd föranleda.Stockholm den 28 april 1942.
Vid detta ärendes behandling ha närvarit:
från första kammaren: herrar Schlyter, Wagnsson, Karl Emil Johanson,
Branting, Ahlkvist, Verner Andersson[1]), Sandström[1]) och Lindblom;
från andra kammaren: herrar Lindqvist, Olsson i Mellerud, Björling, Lindberg i Stockholm och Larsson i Hede[1]), fru Gustafson samt herrar Birke och Gustafsson i Lekåsa[1])
