Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/51

- Första lagutskottets utlåtande Nr 6. 3 allmänna gudstjänster, deras sammanlysning, förläggande till annan plats än kyrkan etc., förutsatte domkapitlets hörande. På enbart prästerligt initiativ företagna förändringar beträffande församlingens huvudgudstjånst skulle sannolikt i vissa trakter av vårt land kunna komma att betraktas som övergrepp mot församlingens rätt. Den nya lagen torde därför böra innehålla ungefär följande: Domkapitlet äge efter vederbörande församlings hörande förordna, att hög.st två högmässor årligen, dock ej på större kyrkliga högtidsdagar, må anordnas som barngudstjänst enligt den ordning, som i kyrkohandboken för sådan gudstjänst är föreskriven. Sedermera ha, efter remiss, y t t r a n d e n över kyrkomötets framställning och Andræs däröver avgivna utlåtande inkommit från domkapitlen. I samtliga yttranden har tillstyrkts, att en lagstiftning i det med framställningen avsedda syftet komme till stånd. Domkapitlet i Skara har helt anslutit sig till det i utskottets betänkande och kyrkomötets skrivelse framlagda förslaget. Domkapitlen i Göteborg, Karlstad och Visby ha utan närmare uttalande tillstyrkt den ifrågasatta lagstiftningen. Av domkapitlet i Strängnäs har anförts att, där barngudstjänster eljest regelbundet anordnades, högmässa icke borde få utbytas mot barngudstjänst. Domkapitlen i Linköping, Västerås, Växjö, Härnösand, Luleå och Stockholm ha förordat, att lagstiftningen utformades i enlighet med vad Andræ i sitt utlåtande föreslagit. Även domkapitlen i Uppsala och Lund ha anslutit sig till Andræs ståndpunkt-, att det borde förbehållas domkapitel att lämna medgivande till ifrågavarande barngudstjänsters anordnande. Av domkapitlet i Uppsala har emellertid uttalats, att sådant medgivande borde få meddelas på framställning av vederbörande kyrkoråd. Domkapitlet i Lund har funnit, att initiativet borde tillkomma församlingen. Därvid borde pastor och kyrkoråd, när de vore i saken ense, äga gemensamt besluta å församlingens vägnar. Vid remiss till lagrådet den 3 oktober 1941 av det genom förevarande proposition framlagda lagförslaget anförde föredragande departementschefen, statsrådet Westman - efter att ha redogjort för den i ärendet verkställda utredningen - följande: "Laghestämmelser i det syfte som angivits i kyrkomötets skrivelse synas önskvärda. Jag anser .mig därför böra tillstyrka stadgande av innehåll att, utan hinder av vad kyrkolagen föreskriver om högmässogudstjänst, årligen högst två sådana gudstjänster må "kunna anordnas såsom barngudstjänster i den ordning kyrkohandboken angiver för barngudstjänst. Undantag synes böra göras beträffande högmässogudstjänster å juldagen, långfredagen, påskdagen, pingstdagen och böndagarna. Såsom föreslagits i Andræs utlåtande torde det böra tillkomma vederbörande domkapitel att förordna om barngudstjänsternas anordnande. Pastors och kyrkorådets yttrande synes böra inhämtas innan sådant förordnande meddelas.