Sida:Rd 1942 C 31 9 1 Första lagutskottets utlåtanden och memorial nr 1 61.djvu/513

Den här sidan har inte korrekturlästs

, Första lagutskottets utlåtande Nr 51. 13 skap som kräves för att bedöma denna sida av frågan. Det är dock uppenbart att en utredning, som gör det möjligt att få åtminstone en grov uppskattning av de godartade, de mindre godartade och de destruktiva formernas relativa frekvens bör göras innan dessa förhållanden kunna läggas till grund för en förändrad lagstiftning. En sådan utredning, byggd på förefintlig litteratur och kliniskt material, skulle utan tvivel ur flera synpunkter ha stor betydelse. - Slutligen kunna även humanitära skäl nämnas, och de äro enligt mitt förmenande måhända de starkaste. I många enskilda fall drabbar äktenskapsförbudet utan tvivel mycket hårt. Man får dock icke säga att när sjukdomens utbredning i befolkningen ändå ej kan verksamt motarbetas genom ett äktenskapsförbud, bör det vara den sjukes ensak, om han vill taga risken att få sjuka barn, ty ett förhindrande av sådana barns födelse är ett obestridligt samhällsintresse, och en persons önskan att få barn bör vägas även mot ett eller flera sjuka barns och eventuellt senare avkomlingars lidande. Det kommer därför an på hur svår sjukdomen är. Denna fråga står alltså i ett visst samband med den ovan diskuterade. En humanitär synpunkt tillämpas för närvarande såtillvida att dispens från äktenskapsförbudet brukar lämnas efter sterilisering, såvida endast okomplicerad epilepsi utgör hinder. Ehuru i allmänhet även en frisk person blir barnlös harigenom, kan detta förfarande på grund av det ringa antalet fall -(1935-1939 i medeltal cza 6 om året) ej väcka några alIvarliga betankligheter ur befolkningspolitisk synpunkt. En barnlös förbindelse är dock sakerligen ofta en även för den enskilde föga tillfredsställande ersattning for ett normalt aktenskap. - - - - Det är icke alldeles lätt att mot varandra vaga skalen for och emot ak; tenskapsförbudets bibehållande. Av vad ovan anforts synes dock framga att de skäl som anförts för dess upphavandedelvis aro ohållbara och del vis av sådan art att det kommer att bli mojligt att fatta standpunkt i- fragan först efter grundliga utredningar, som kanske kunnalamna- bestamda resultat först sedan forskningen pa omradet hunnit vida 1angrean nu. Qm en utredning dock anses böra komma till stand, bor den givetvis vara forutsättningslös och icke ha ett på förhand fastslaget syfte. - - Starka skäl synas mig finnas att undersoka huruvida icke andrautva- gar till en förändring av nuvarande ordning an ett Udl?havfl-1-1de av alffen skapsförbudet finnas, såvida en dylik forandring anses onskvard. En- sadan utväg som kan försökas utan någon vidlyftig utredning,-aren utvidgning av dispensförfarandet. För närvarande lamnas tillstand till aktenskap, -:iar sjukdomen kan betygas ej härrora av overvagande inre orsaker vilket aiå ske när yttre orsak kan påvisas- och kan forklaras sannolikt i visëa fa -1n-:- obekant orsak. Dispens från aktenskapsforbudet torde utome ter s e;-.-i- sering meddelas endast i sällsynta fall. Det vore mahanda iiktigzie att ra; gan om sjukdomens orsak ickespelade- en sa- dioininerande ro i1ki=1ni"l- tillstånd till äktenskap* kunde lainnas aven nar §D11eds1e1;-§-aiinol elšmed visshet är övervägande arftlig.- l den ovan nainndads rivesenkavs- karesällskapets sektion for psykiatri och l16L1-F01081 f0f01baf- Éf 99503: nes bud endast för epileptiker med sjalslig rubbning- DGHH? eefanfnlne nåeleš om överhuvud någon form av aktenskapsforbud skall inn2iisi- \-arasa-0p- för snäv. Den tidigare omnamnda anh0-DI11I18e1}- av Säifåess (-) åfešsš šan avoch andra abnormiteter 1 manga epileptikers slakt oc - en i- - - - sevärt ökade arvsrisken for dessa abnormiteter kaii- har omgålšgåviifbfšåi Äktenskap kan i sådana fall icke anses lampligt. - ailsyrl §-šv och - hans tagas till sjukdomens svårhetsgfad Padê hos patienden sj- S- är - släkt, om andra fall aro bekanta. I sadana fall ater, ar ep D