Sida:S. Barthelemy under svenskt välde.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
27

utsändts för att betäcka och skydda Barthelemy mot fransmännens angrepp och öfverfall.

Sinnesstämningen på Barthelemy var ej den bästa. Der rådde särskildt missnöje öfver den förhöjning i tull- och hamnafgifter, som synes hafva skett omkring 1800. 1806[1] anföras häröfver hos konglig majestät klagomål af en mängd invånare på Barthelemy. Den nu tillämpade strängare kontrollen vid tullens erläggande behagade dem ej heller. Uppgifterna till tullkammarn, förr lemnade genom en nota öfver varornas sammanlagda värde, hade försvårats genom ett påbud om fakturor och manifester, som skulle innehålla specifikation öfver varorna. Både Ankarheim och kommerskollegiet[2] uppvisa det grundlösa i dessa klagomål.

De klagande underkasta äfven sättet för öns styrelse sin kritik. Genom 1805 års reglemente hade konglig majestät uppdragit en viss skilnad mellan en justitiedomstol och en polis- och ekonomierätt. Men i sjelfva verket vore de sammanblandade, i det medlemmar af den senare — guvernör, justitiarie och guvernementssekreterare — hade säte och stämma i den förra. Klagandena föreslå återkallandet af denna bestämmelse i reglementet och införandet af en ny, afsedd att uppdraga en skarp gräns mellan den verkställande och lagskipande magten. Äfven häröfver yttrar sig kommerskollegiet. Det finner anmärkningen föga grundad, men hemställer i alla fall, enär klagandena syntes fästa så stor vigt vid en förändring häruti, till konglig majestät, att alla mål må af den i 1805 års reglemente omförmälda domstolen upptagas, att ekonomie- och justitiemål må efter de röstandes flertal afgöras, men att beslutanderätten i polismål må ligga i guvernörens hand, äfven om flertalet vore af olika mening.

De klagandes anmärkningar synas ej hafva ledt till någon påföljd. Hvad särskildt 1805 års reglemente

  1. Skrifvelse af 106 1806.
  2. Kommerskollegiets utlåtande af 126 1809.