Den här sidan har korrekturlästs
260

av minst ⅔ av marken så önska och minst ¾ av alla markägare inom området godkänna planen. – Lagen mot radbebyggelse gäller för vägmark och mark intill vägar, i stort sett blott inom ett avstånd från vägmitten upp till 67 meter; utanför denna gräns tillstädjer lagen endast frivilliga markköp i landskapsskyddande syfte.

Former för regionplanering anvisar planlagen av flera slag. Distriktsråd ha rätt att överlåta sina befogenheter och skyldigheter enligt lagen, utom i skatte- och lånefrågor, antingen på vederbörande County Council eller på en av flera distriktsråd gemensamt utsedd plankommitté, i vilken County Council har rätt att insätta representanter. Även olika County Councils ha rätt att så samverka. Ministeriet kan efter framställning från lokalmyndighet ålägga flera sådana, även County Councils, att bilda gemensam plankommitté. Varje planerande myndighet eller för olika myndigheter gemensam plankommitté har rätt att i plan medtaga angränsande land utanför respektive myndighets eller myndigheters förvaltningsområden, varvid dock härav berörda andra myndigheter eller plankommittéer måste rådfrågas. Omvänt har varje myndighet rätt att insätta representanter i plankommitté, som arbetar i ett angränsande område. Lagens sect. 9 och 14 ge möjlighet att med bindande verkan upprätta regionala stomplaner, vilka sedermera kunna kompletteras med mer detaljerade planer. Slutligen anvisar lagen en ny procedur, som ger viss möjlighet att bedriva s. k. »period zoning» och hindra bebyggelse att sprida sig över nya områden innan förut anvisade bebyggelseområden tagits i anspråk. Bestämmelserna härom ha betecknats såsom »på sätt och vis de viktigaste i lagen» (Clarke). De innebära i huvudsak följande. Plan må innehålla bland annat byggspärr gällande tills en »general development order» utfärdas. Sådan order kan med ministeriets godkännande meddelas för hela eller en del av sålunda spärrat område. Markägare kan dessförinnan söka byggnadslov, men sådant kan vägras försåvitt annan byggnadsmark står att få på rimliga villkor och den ifrågasätta bebyggelsen är olämplig ur allmän synpunkt genom att vålla antingen förtidiga eller omåttligt dyrbara behov av vägar, avlopp, vatten m. m. eller ock allvarlig fara för platsens skönhetsvärden (amenity).

Om planers innehåll lämnas föreskrifter i planlagen och vidare vägledning i normalklausulerna. Planer skola bland annat innehålla »föreskrifter som äro nödvändiga eller lämpliga för att hindra eller reglera exploatering inom området och allmänt för att genomföra planens syfte», särskilt beträffande en del uppräknade ting, såsom gator och vägar, byggnadsverksamhet, öppna platser, renhållning, avlopp och oskadliggörande av avloppsvatten, belysning, vattenförsörjning och privata vägrätter. I mån av behov må i plan föreskrifter meddelas, som upphäva gällande lag eller författning. Enligt normalklausulerna kan plan reservera mark för olika ändamål. Byggnadsverksamhet för andra ändamål än för lantbrukets och skogsbrukets behov kan enligt lagen i plan regleras genom byggnadsförbud och föreskrifter bland annat om bebyggelsetäthet och byggnaders storlek, höjd, utseende och användning. Sådana stadganden må göras olika för olika delar av området. De kunna vara permanenta eller gälla tills vidare. De kunna avse även bebyggda områden. Med stöd av planlagen, normalklausulerna och lagen mot radbebyggelse kunna bygglinjer fastställas längs befintliga eller planerade gator eller vägar. Normalklausulerna uppta ytterligare byggnadsbestämmelser med delvis rent landskapsskyddande syfte, såsom kontroll över byggnaders placering och annonseringstvång i vissa fall, då byggnadslov sökes, med skyldighet för planmyndigheten att beakta framförda invändningar och byggnadens inverkan på traktens skönhetsvärden. Plan kan vidare uppta bland annat förbud att riva byggnad av arkitektoniskt eller historiskt intresse, förbud att fälla eller skada träd, föreskrift att skogsmark skall bevaras såsom sådan och förbud mot vanprydande friluftsreklam. Nya tillfarter till vägar kunna begränsa till antalet och deras placering kontrolleras med hjälp av dels planlagen, dels lagen mot radbebyggelse.