Den här sidan har korrekturlästs
224
Hets mot folkgrupp.
11: 7

föreningen Sveriges stadsdomare, föreningen Sveriges landsfogdar, föreningen Sveriges stadsfiskaler, publicistklubben m. fl.

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrktes i princip av flera bland de hörda remissinstanserna. I några yttranden uttalades emellertid tvekan, huruvida ämnet borde bliva föremål för särskild lagstiftning eller om icke frågan hellre borde upptagas li samband med den revision av strafflagen varmed straffrättskommittén vore sysselsatt. I vissa yttranden avstyrktes förslagen under åberopande av straffrättskommitténs pågående arbete, och i andra yttranden avstyrktes de av sakliga skäl, varvid särskilt framhölls att något mera kännbart behov av lagstiftning mot de ifrågavarande företeelserna icke framträtt i vårt land, att straffrättsligt ingripande mot sådana företeelser i viss utsträckning vore möjligt redan enligt gällande rätt samt att en lagstiftning, som avsåge att skydda endast grupper av befolkningen med viss härstamning eller religion, innebure en privilegiering av vissa befolkningsgrupper vilken lätt kunde komma att motverka sitt syfte.

Promemorian har icke föranlett någon vidare åtgärd av statsmakterna.


I vissa främmande länder förekomma straffbestämmelser mot upphetsande av samhällsgrupper mot varandra eller propaganda mot sådana grupper.

Enligt norska strafflagen § 135 straffas sålunda den som utsätter allmän ordning och säkerhet för fara genom att offentligen håna statsförfattningen eller någon offentlig myndighet eller upphetsa till hat mot dem eller genom att offentligen upphetsa en del av befolkningen mot en annan.

I Nederländerna infördes genom lagstiftning år 1934 i strafflagen åtskilliga bestämmelser till skydd för den allmänna ordningen. Bland dessa förekommer, i artikel 137 c, ett stadgande om straff för den som offentligen, muntligen eller skriftligen eller genom avbildning, uppsåtligen utlåter sig i förolämpande form om en del av befolkningen eller om en kategori av personer vilken åtminstone delvis hör till befolkningen. Av motiven till denna bestämmelse framgår, att man i främsta rummet åsyftade att träffa den antisemitiska propagandan. Att i bestämmelsen särskilt nämndes det fall att yttrandet riktar sig mot en kategori som endast delvis hör till befolkningen skedde med hänsyn till sådana kränkande yttranden som icke särskilt avse en grupp av den holländska befolkningen utan ha vidare syftning, såsom exempelvis uttalanden om judarna i allmänhet eller om präster överhuvud.

Enligt engelsk rätt bestraffas uttalanden, som rikta sig mot allmän ordning och säkerhet eller uppväcka allmänt missnöje bland undersåtarna eller hat mellan olika samhällsklasser. Fri politisk diskussion eller kritik med avseende å politiska frågor, regeringens åtgöranden o. d. är tillåten. Men kritiken måste ske utan argt uppsåt och får ej ha orättvisa och illvilliga motiv. Kritiken skall vara en rättvis framställning av de offentliga angelägenheterna.

Jugoslaviska strafflagen 165 § innehåller ett stadgande om straff för den, som offentligen i en folksamling eller på en offentlig plats uppeggar en del av folket eller en folkklass mot en annan och därigenom framkallar söndring mellan religioner. folkstammar eller folkklasser.