VIII. Capitel.
Tå gick Jesus vth på Olioberghet. Och om morghonen bittijdha kom han åter j Templet, och alt folcket kom til honom, och han satte sigh och lärde them. Tå hadhe the Scrifftlärde och Phariseer til honom ena quinna, som war beslaghen medh hoor. Och när the hadhe leedt henne fram, sadhe the til honom, Mestar, thenna quinnan är beslaghen med hoor. Och Moses haffuer budhit oss j Laghen,Leuit. 20 at sådana skola stenas. Men hwadh sägher tu? Thetta sadhe the til at försökia honom, at the kunde beklagha honom.
Tå bögde Jesus sigh nedh, och screff medh fingret på jordena. När the nu så stodho fast på sijn frågho, reeste han sigh vp, och sadhe til them, Huilken aff idher vthan synd är, han kaste första stenen på henne. Och bögde sigh åter nedh och screff på jordena. När the thetta hörde, gingo the vth, hwar effter annan, begynnandes på the Äldsta. Och Jesus bleff allena, och quinnan ther ståndandes.
När Jesus reeste sigh vp, och sågh ingen vthan quinnona, sadhe han til henne, Quinna, hwar äro tine åklaghare? Haffuer ingen dömt tigh? Sadhe hon, Herre, ingen. Sadhe Jesus, Jcke dömer heller iagh tigh. Gack bortt, och synda icke här effter.
Åter taladhe Jesus til them, säyandes, Jagh är werldennes
Liws, Then migh fölier, han skal icke wandra j mörkret,
vthan han skal få lijffzens Liws. Tå sadhe Phariseerna til
honom, Tu wittnar om tigh sielff, titt wittnesbyrd är icke
sant. Swaradhe Jesus, och sadhe til them, Om iagh än
wittnar om migh sielff, så är mitt wittnesbyrd sant, Ty iagh weet
hwadhan iagh kommen är, och hwart iagh gåår, Men j weten
icke hwadhan iagh kommer, och hwart iagh gåår. J dömen
effter kötet, Jagh dömer ingen, Och om iagh än dömde, är
min doom rett, Ty iagh är icke allena, vthan iagh och
Fadhren som migh sendt haffuer. Är ock så scriffuit j idhor
Lagh, at twegge menniskiors wittnesbyrd är sant.Deute. 17.
2.Corin.13. Jagh är
then som bär wittnesbyrd om migh sielff, bär ock Fadhren
som migh sendt haffuer, wittnesbyrd om migh. Tå sadhe
the til honom, Hwar är tin Fadher? Jesus swaradhe, J
kennen hwarken migh eller min Fadher. Om j kenden migh,
tå kenden j ock min Fadher. Thesse ord taladhe Jesus widh
Offerkistona, lärandes j Templet. Och ingen toogh fatt på
honom. Ty hans tijdh war icke än nu kommen.
Tå sadhe åter Jesus til them, Jagh gåår bortt, och j skolen sökia migh, och skolen döö vthi idhra synder. Tijt iagh gåår, kunnen j icke komma. Tå sadhe Judanar, Mon han tå wilia dräpa sigh sielff, mädhan han sägher, Tijt iagh gåår, kunnen j icke komma? Och han sadhe til them, J ären nedhan effter, och iagh är offuan effter. J ären aff thesso werldenne, iagh är icke aff thesso werldenne. Så haffuer iagh nu sagdt idher, at j skolen döö j idhra synder, Ty om j icke troo, at thet är iagh, skolen j döö j idhra synder.
Tå sadhe the til honom, Hoo äst tu? Och Jesus sadhe til
them, Alraförst(Alraförst)
Thet är, Jagh är idar
Predicare. Tå j thet
troon j förstonne, Så
skole j wel förfara hoo
iagh är, ellies icke. iagh, som talar medh idher. Jagh haffuer
mykit som iagh måtte tala och döma om idher, Men then
migh sendt haffuer, är sanferdigh, och thet iagh haffuer
hördt aff honom, thet talar iagh j werldenne. Men the
förstodho icke, at han taladhe til them om Fadhren. Tå sadhe
Jesus til them, När j haffuen vphögdt menniskionnes Son,
tå skolen j förstå, at thet är iagh, och at iagh gör intet aff
migh sielff, vthan hwadh Fadhren haffuer lärdt migh, thet
talar iagh. Och then migh sendt haffuer, är medh migh.
Fadhren läter migh icke bliffua allena. Ty iagh gör altijdh
thet honom teckt är. När han thetta taladhe, troodde monge
på honom.
