Sida:Scener i Nord-Amerika.djvu/168

Den här sidan har korrekturlästs
— 164 —

på hans panna; hans leende var hemskt och onaturligt. Hans växt var vacker, klädseln vårdad, ja, på modet; men en hvar såg att honom felades någonting, man visste icke hvad. I ena handen hade han en käpp, som mera passade en sprätt på New-Yorks gator, än en resande genom obebodda skogstrakter; under den andra armen bar han en hoprullad filt, en flöjt, en portfölj och en bok.

Hvad kan denne man söka i Niagara?




Man vet, att vid Niagara finnas egentligen tvenne särskilta vattenfall, det ena kalladt ”det Amerikanska,” det andra ”det Engelska” eller ”Canadiska.” Emellan dessa ligger ön ”Goat Island,” som tills helt nyligen aldrig varit besökt utan yttersta fara för den djerfve, som, i en båt från fasta landet, ville försöka att nalkas den. Denna ö är nu lätt tillgänglig medelst en brygga, som ägaren af ”Goat Island” låtit kasta öfver den brusande vattenmassan strax ofvanför fallet på Amerikanska sidan. År 1833 voro väl några gångar anlagda på ön, men ännu 1829 liknade allt ännu en ödemark. Träden uppväxte, utan att någonsin städas af menniskohand, och buskarne frodades, så att marken knappt kunde skönjas. På den stranden af ön, som är midt emot byn Niagara, eller