DS III), -hvater (Gudvater DS III), -lever (Gudlevus DS III; jfr Gudlavus V), -lögh (kuþlauk L. 1291), -lögher (Gudloghus DS V), -mar (Gudmarus DS II, 683), -munder (vanligt), -niuter (kuþniutr L. 1068 enligt Bugge, Forsaringen 37), -riker (Gudriccus DS III), -run (kuþrun L. 874), -sten (Gudstanus DS III), -særker (Gudsercus DS IV), -ulver (Gudhulphus DS III), -var (kuþvar, kvinnon., L. 1393), -vi (Gudvia DS IV), -örn (kuþurn L. 1134).[1] — Enligt Munch a. a. 86 skulle dylika namn kunna sammanhänga med det isl. fem. guþr, gunnr strid. På nord. ståndpunkt är det dock eljest blott framför r, som n i ljudförbindelsen nþ plägar bortfalla, hvadan, med undantag för de namn, hvilkas sista led börjar med r, detta antagande synes mindre sannolikt. I några fall skulle emellertid möjligen efterbildning af ags. namn på Guð- (strid) vara tänkbar. — Öfverhufvud äro dessa namn, ehuru säkert i allmänhet bildade under heden tid, här af mera underordnadt intresse, då guþ ej är något uteslutande hedniskt ord.
Äfven i ortnamn förekommer gud-. Det ligger här närmast att tänka på sammansättning med ordet guþ; men det är vanligen svårt att afgöra, om dessa namn ej äro från kristen tid. Af hedniskt ursprung äro sannolikt Gudzio SRP (1399), nu Gusjö, Fläckebo, Wml., Gusjön eller Gudsken(?), Transtrand, Dal. (DFÅ), Gudwijka, Grangärde, Dal. (D. Dal.), Gudsiös, Sm., DS III (afskr.) samt Gudsjö, Högby, Öl.; sjöar uppkallade efter hedniska gudar förekomma, såsom af det följande synes, flerestädes. Här må ock nämnas Gullmarsfjorden, Bohusl., som i Sverres saga omtalas under formen Goðmarr. — Gudhem i Vg., enligt VGL fordom ett af Upsala öds gods, efter hvilket ett härad uppkallats, har kanske sitt namn från heden tid; klostret byggdes möjligen på platsen för ett gammalt hedniskt tempel, måhända detsamma, på hvilket Jomsvikinga saga syftar med sin troligen öfverdrifna, men väl ej alldeles grundlösa berättelse om det mest ansedda gudahofvet i Gautland vid namn Goðheimr, med 100 gudabilder.
I åtskilliga ortn. ingår formen guþa-. Det kan sättas i fråga, huruvida man häri bör se gen. pl. af guþ eller gen. af ett härur bildadt guþi, vare sig det nyss behandlade nomen
- ↑ Flere ex. skulle i allmänhet för hvarje namn kunna anföras.
