- Stephens hos T., L. 1346; fraistain L. 467 (enligt UFT), 492; frustain L. 407, 444 (båda i UFT), 1111; frustin L. 388 UFT), 479, 589 (UFT), 1575 (Gotl.); früsten L. 728 (Dyb.). Äfven i medeltidshandlingar är namnet rätt vanligt. I DS har jag träffat den latin. formen Fröstanus II, 112, 381, 515, 569, III, 86, IV, 113, 508; IV, 378 nämnes Ingewaldus Frøsteensson. I SRP träffas namnet Frösten Jonsson (1375); Karl Fröstensson och Margaretha Fröstensdotther (båda från 1391); vidare ett sigill med omskrift S. Olavi Fröstenson (1400). Rääf omtalar namnet Frösten såsom förr användt i Ydre. — Hit hör ock ortn. Frøstenstørp DS III, 512 (afskr.), ög.
- Fröviþer: Fryuidus i Nesby (Sm.), DS V, 245 (afskr.); Frøvidher i Fuglha (Gestr.) Silfverst. D. (afskr.). Jfr ock s. 63.
- L. 782 förekommer dessutom ett frukakr, som UFT uppfattas som ett mansn. Frögång, ett isl. *Freygangr; måhända är det en felristning (för frukair?). På en nyfunnen runinskrift UFT III, 15 fins ett namn, som börjar fruk.... – Den på ett par ställen i DS II nämde Frovinus “Consul Stockh.“, synes bära ett egentligen tyskt namn; jfr fht. Frôwin.
- Mansn. Swen Fröö, Hyltén-Cav. I, 92 må ock nämnas, ehuru dess sammanhang med gudens namn synes tvifvelaktigt.
I ortn. förekommer dels gen. formen Frös-, dels formen Frö-, hvilken senare väl i likhet med den i personn. ingående är att fatta som stammen. — I några få ortn. förekommer ett Fröia-, Fröa-, som man sammanstält med gudinnan Freyja. Detta synes mig mycket tvifvelaktigt. Dels skulle man väntat sig formen Fröiu-, dels förekommer i ett par af dessa namn Frö- såsom sidoform. Sannolikt äga därför äfven dessa ortn. sammanhang med den manlige gudens namn.
I isl. förekommer väl af Freyr blott gen. Freys, men af andra till samma dekl. hörande mask. träffas ju ofta en gen. på -jar, ofta hos samma ord växlande med en gen. på s; för fsvenskans räkning anför Rdq. II, 43 f. gen. byiar, byriar, bækkiæ, þyniæ. Det synes därför ej vara vågadt att för dessa ortnamns förklaring anta en fsv. gen. *Fröiar (jfr det fem. möiar), vid sidan af Frös. I de flesta af dessa namn börjar senare leden med r.[1]
- ↑ Långt mera vågadt vore det utan tvifvel att i Fröia- se gen. af ett svagt mask. *Fröi, omedelbart motsvarande got. frauja.
