SRP (1360), nu Ullälfva, Törnevalla; Vlælwom (dat.), SRP (1358 m. m.) nu Ullälfva, Örtomta (troligen samma ort skrifves Oldhelfdhum år 1361).
Ett osäkert ord är Vlsbyrgh, SRP (1354), “tr. Ulfsberg i Gammalkil“, då det möjligen är samma ställe, som i SRP (1393) förekommer under namnet Wlfsbergh. — Ett endast skenbart hithörande ord är Ullstorp, Fifvelsta, enär fornformen enligt SRP är Ulfsthorp.
Sm. Vllaui par. Vestirwik, DS IV (1340) m. m., enligt reg. nuv. Ullevi, Gamleby, K.
Hit höra möjligen ock Ulznæs (i texten “origt.“ Utsnäs), SRP (1380), nu Ulfsnäs, Öggestorp samt de hos Hyltén-Cav. nämda Ulzarydh (I, 96) och Ulsryd (II, 369). Mycket osäkert är på grund af sitt enkla l Ulaas, SRP (1382), nu Ulås, Voxtorp.
Öl. Ullevi, Gårdby.
Sk. Ullatofta, äldre Wlletoft, Ö. Sallerup; måhända ock Ullebergskrok Svedala, Ullarp, äldre Wllerup, V. Vram, Ullstorp i Hör och Önestad (se Falkm. 186).
Ulstorp s., Styffe (1435), nu Ullstorp, är osäkert, då sidoformen Ulfistorp förekommer så tidigt som 1508. — Ulleröd, Hammarlunda, hette enligt Falkm. förr Ylleröd.
Hall. Ullaryth s., Styffe (1334), nu Ullared.
Bohusl. Ulleråker, Hjerthem, fordom Ullarakr (Holmb. III, 59).
Njord.
Jag återger på detta sätt, såsom man ända till nyaste tid vanligen plägat, namnet på den gud, som på isl. kallades Njörðr. Den fsv. nom. formen lydde antagligen *Niorþer. Ordets vokalförhållanden svara mot dem i hjort, jord m. fl. ord. Den nu stundom använda formen Njärd är bildad dels med tanke på med gudens namn sammansatta ortn., i hvilka dock en gen., älst Niarþar, ingår, dels efter mönstret af det tämligen ensamt stående fjärd, hvarest genitivens vokal synes ha inträngt i nom.
