Ovisst är, om det i Götal. och Finl. flerestädes förekommande lokke, låkke spindel (Rietz) kan vara samma ord som Lokes namn. Därför synes tala, att Loke i Snorraeddan skildras såsom nätets uppfinnare, äfvensom att spindeln af allmogen betraktas som ett slags mytiskt väsen (han kallas t. ex. äfven dvärg); men det enligt Rietz i fsv. förekommande skrifsättet med kk (lokki, lukki spindel; häraf lukkawæfver, lukka ether) tyckes ange, att vi här hafva ett annat ord.
Man har framstält den meningen, att de på åtskilliga ställen i Sverge förekommande orter med namn på Locka- o. d. (från äldre tid kan jag bl. a. anföra Lukabol DS V, 43, år 1341, nu Lockbol, Film, och Locastum IV, 43, år 1328, nu Lockesta, Husby-Långhundra, båda i Upl.) skulle vara uppkallade efter Loke; se Hyltén-Cav. I, 136. Rimligare synes dock den här af förf. själf uttalade åsigten, att däri ingår mansn. “Locke“ (se rörande detta a. a. I, 98; som mansn. förekommer luki L. 1183, 1189).
En förtäckt hänsyftning på Loke synes ligga i det sv. dial. förekommande pukhafre Polytrichum commune. Då nämligen denna växt i Jutland kallas “lokkens havre“, är det troligt, att i Sverge det dial. vanliga puke, ond ande, trädt i st. f. namnet på Loke, efter hvilken växten förmodligen fordom allmänt varit uppkallad (se Runa 1849, s. 23). — Liknande är möjligen fallet med det dal. liot’agär, Avena fatua, då denna på da. äfven kallas “lokkens havre“; jfr dal. ljot’n, hin onde.
Om Lokes i eddorna förekommande binamn Loptr ingår i sådana ortn. som Loft aas DS III, 160 (1314; äfven Lupthas s. 540, år 1322), nu Loftås, Fryeled, Sm., kan svårligen afgöras.
Frigg.
Denna gudinnas namn förekommer i äldre sv. i Med. Bib. I, 68: “siwnda dagh kalladho hedhne romara diem veneris oc ware forfædher fredagh aff frig drötning odhins kono“.
I likhet med den här uttalade uppfattningen antar Säve, gudan. 77 noten, att det är denna gudinnas namn som ingår
