sae-inrättning, för gamle nödlidande och af sig komne Borgare; resolverade K. M. d. 13 Oct. 1772, Sig i nåder vara benägen, att dertill samtycka; så snart en sådan plan, dertill blefve uppgifven, som K. M:t kunde finna antagelig.
År 1788 anmälte Öfverståthållaren Baron Sparre, Deputerades af Borgerskapet, ytterligare underd. ansökning i detta ämne, med bifogade reglor, vid denna föreslagne inrättning, nemligen:
1:o Att inga andra till understöd af denna inrättning, varda delaktige, än af sig komne och vanföre Borgare, som i sine förre år deltagit, i Stadens och Borgerskapets tunga; och att förvaltningen af inrättningen, af ingen annan bestrides, än af Borgare, som Borgerskapets älldste dertill utse; hällst som fonden af ingen annan, än af Borgerskapet kommer att insamlas.
2:o Att medlen icke få användas till någre andre, allmänne eller enskilte behof; utan endast och allenast till Stadens fattige, vanföre och gamle Borgare.
3:o Att medlen befrias för alla tider, från alle så allmänne som enskilte afgifter; lika som pensionerne, hvilka icke en gång böra tillgripas af pensionerernes Creditorer.
4:o Att Förvaltarne måge äga att lämpa underhålls-medlen, efter Pensions-Tagarnes omständigheter och Cassans tillstånd; och om de för ålldrige och sängliggande Pensionairer, vilja gjöra en särskild hushålls-inrättning; dem dertill må beviljas, en lika frihet, ifrån allmänne och enskilte afgifter, på enahanda sätt, som denna Stadens Borgerskaps Enkehus, åtnjuter.
5:o Att Deputerade eller Förvaltare, måge få inrätta särskilte Classer, med olika större eller mindre pension, efter behof, tid och omständigheter.
