Den här sidan har korrekturlästs
37
NEINÖGON-SLÄGTET.


2. GÄL-NEINÖGA.

PETROMYZON Branchialis. Linål. På Fr. Lamprillon. På E. Pride. På T. Querder, Steinbeisser, Kieferwurm.. På D. Vas-Igle.

Kroppen är omgifven med täta ringar, och den bakre ryggfenan är mycket lång och smal. Munnen är tandlös, försedd med en flik vid kanten å ömse sidor.

Linn. Syst. nat. ed. Gmel. I. 3. p. 1515. — Faun. Svec. p. 291. — Retz. Faun. p. 303. — Bloch Fisch. Deutschl. 3. 45. l. 86. f. 2. — Pennant Britt. Zool. 3. 80. t. 8. f. 29. — Hermann Obs. Zool. p. 291.




Så väl som i Tyskland, England och Frankrike finnes också denna arten långt upp åt Norden, i flere strömmar, såsom i Dalelfven, der den träffas ymnigt, och i elfver som härkomma från andra sidan om Polcirkeln.

Djuret liknar nästan en spolmask, afsmalnande liksom denna åt båda ändar, och är 4—6—7 tum i längden. Kroppen är helt trind och omgifven med tätt jemte hvarandra sittande tverringar, samt utmärkt inunder med en linie som löper från munnen till anus. Färgen är grönaktig på ryggen, men stöter något i rödt på sidorna. Buken är deremot hvitare; men förnämsta skiljemärket består i munnen som är alldeles utan tänder, läpparne äro dock å ömse sidor bakåt något utvidgade, hvaraf liksom en liten flik på sidorna tillskapas. Ögonen äro, ehuru små, likväl ganska tydliga, oaktadt Willoughby och Ray synas neka verkligheten af dem. För öfrigt äro fenorna ganska smala och knappt en linie breda.

Under inandandet ser man huru de 7 andhålen utvidga sig och skiftevis hopdragas. Munnen står alltid öppen, äfven då fisken icke fastsuger sig. Bakom densamma, der kroppen är genomskinlig, synes innantill en liten rödaktig rörlig del, som utan tvifvel är hjertat.

Detta slags Neinögon älska klart, rent och sött vatten, och hålla sig merendels på djupet af elfver och bäckar, der de ibland nedkrypa i sanden liktom Tobisen (Ammodytes Tobianus). Stundom fästa de sig också vid