Den här sidan har korrekturlästs
92
FLÄDERMUS-SLÄGTET.


spertilio. Slägtet sedan inrymdes i anledning af en förment likhet i anordningen af tänderne, i antal af spenar, i de till parningen bestämda delar, och i den frånskilda tummen på framfötterna, som i följd af dess användande tycktes erbjuda en annan hand. Men då man funnit att dessa skiljemärken äro nog osäkra, utom det besynnerliga att närma detta Slägte lill vårt och Apornas, förtjenar utan tvifvel den benämning för hela familjen af de Vingfotade (Chiropteres), som nyare Zoologer[1] tillagt den, ett allmännare bifall, såsom på en gång omfattande Varelser af lika daning och utseende; det vill här säga: Däggande Djur med 3 slags tänder, och hinnor utspända mellan fötterna och oftast mellan fingrarna (tåerne).

Man har försökt i början, det är sant, att förena dem alla i ett gemensamt Slägte, och att underdela det efter antalet af framtänderne. Det skedde dock mera till vinnande af medel, att derigenom nogare bestämma Arterne, än i afsigt att anordna föremålen efter deras naturlig förhållande till hvarandra.

Då man omsider äfven ansett billigast att följa denna sednare grundsats, saknas icke heller kännetecken, att slägtvis indela dessa Djur, liksom i en stor familj förenade[2],

  1. Cuvier, Dumeril &c.
  2. De vingfotade (Chiropteras) äro af de nyaste Zoologer delte i följande Slägter;
    1. Pteropus. Desse hafva stor kropp, spetsig nos, conisk sträf tunga, korta öron utan aurikel; 34 tänder, hvaraf 8 framtill, 4 på sidorna och 22 oxeltänder. De äga ingen eller obetydlig svans och ingen vinghud baktill. Någre hafva 2½ alns vidd emellan vingspetsarne.

      12 Arter äro af dem bekante, men knappt finnes någon utom Tropikerne. En och annan ätes af dem. Namnet Vampyr har orätt blifvit tillegnadt detta Slägte, ty ingen af dess Arter förtjenar det, helst de lefva förmodligen alla af frukter.

    2. Cephalotes. Likna de föregående, men ha kortare och bredare hufvud, och 28 tänder (4 framtill, 4 på sidorna och 20 oxlar, hvaraf 8 i öfre och 12 i nedre käken). Tungan är taggig. Vingarne uppkomma från medlersta linien på ryggen.

      2 Arter äro kända, från Ostindien och Australien.

    3. Phyllostoma. De hafva en aurikel på öronen innantill å brädden af öronhålet. Tvenne Näskammar, den ena lik ett spetsadt blad, och den andra en hästsko. Tungan, som kan, lik Myrätarnes, utsträckas hel och hållen, är 6 gånger längre än bred, ofvanpå platt, inunder rund; ytan är som chagrin, Vid ändan är en egen sug-organ; en cavitet, inuti fylld af en upphöjd vårta, omkring hvilken sitta 8 mycket mindre. Tändernas antal är olika: framtill 8, betar 4, oxlar 12 till 20. Somliga ha svans, andra ingen. Vingarne äro ansenligt stora, ickedessmindre brukas fötterna att springa, liksom fyrfota djur.