den rimmade öfversättningen af Metamorphoserna eller den metriska af Pharsalia, fullbordas.
Han ansåg sig sjelf dömd till ett blott mekaniskt drifhjul i verk, för hvilkas medborgerliga och fosterländska ändamål, han uppoffrade hvad han högst värderade af jordisk sällhet, det fria vettenskapliga lifvet, och det tysta umgänget med fornålderns Camener och Chariter.
Äfven Ni, Min Herre, har känt tyngden af de band, som embetsmanna-göromål lägga på snillet. Dock har det icke händt med Er, som med mången annan, på hvars genius vingarne blifvit bortplockade till pennor vid protokollet och expeditionen. Ni har från dessa stått upp färdig att på er lyra anslå toner för Du Puy, och midt ibland Länets eller Tullens angelägenheter, har Sångmön gjort Er besök, som beredt Er nya segrar. Den lager, Ni ifrån Rom eröfrat, är känd af alla, men icke så den palm, som er Bramin har helgat åt Er. Allmänheten misstänker ej, att medan Ni reser för att öfverse den tullbevakning, som confiskerar Indiska Shawlar och Mussliner, Ni sjelf tillegnar Er hela den Österländska prakten af bilder. Hon skall tacka mig, att jag förråder denna hemlighet. Derigenom kan hon få del af hvad Ni orättvist behållit för Er sjelf.
Emedlertid lyckönskar jag icke endast Er, utan alla vitterhetsidkare, till det bevis Ni lemnat om möjligheten att förena en stor poetisk förtjenst med en utmärkt skicklighet som embetsman.
